Sök:

Sökresultat:

2010 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 47 av 134

TjÀnsteorganisationers motiverande och vÀrdeskapande förmÄga, utifrÄn vÀrdebokslutets idéer.

Uppsatsens syfte Àr att analysera hur vÀrdebokslut kan leda till att motivera medarbetare för att öka vÀrdeskapande i tjÀnsteorganisationer i avsikt att sÀkerstÀlla framtida överlevnad samt att undersöka vad det kan resultera i. Syftet bestÄr vidare av att jÀmföra tjÀnsteorganisationer och dÀrefter redogöra för i vilken betydelse det har för vÀrdeskapandet i vilken grad arbetet enligt vÀrdebokslutets idéer sker. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden för att genomföra undersökningen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer samt relevant litteratur inom omrÄdet. VÄr studie visar att i vÀrdebokslutsorganisationer Àr organisationens vÀrderingar, medarbetarnas möjlighet till utveckling samt dialog och kommunikation viktiga för att skapa motivation och vara vÀrdeskapande. Graden av arbetet enligt vÀrdebokslutets idéer har visat sig ha betydelse för vÀrdeskapandet i organisationen..

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

SömnbesvÀr : Hur sjuksköterskans omvÄrdnadshandling kan lindra sömnbesvÀr

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

ATT SKAPA EN AMBASSADO?R : EN UPPSATS OM VARUMA?RKESBYGGANDE INIFRA?N

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

OtillÄtna Àndringar av byggnadsminnen. Hur byggnadsminnesförÀndringar utförda utan tillstÄnd hanteras av lÀnsstyrelserna

Unauthorized changes in listed buildings and environments occur all around Sweden. The main purpose of this thesis is to examine how these forms of transgressions have been and are being handled in some Swedish county administrations. What do legislation within conservation of heritage expresses when transgressions occur? How do county administrations interpret and apply legislation to actual situations? What methods do county administrations make use of to prevent unauthorized changes?16 out of SwedenÂŽs 21 county administrations have been studied and used as an empirical basis. This basis has led to a general conclusion of the county administrations experiences and working processes when handling unauthorized changes in listed buildings.

FramgÄngsfaktorer i chefers ledarskap som skapar delaktiga medarbetare

Delaktighet och inflytande i arbetslivet Àr en central bestÀmningsfaktor för anstÀlldas hÀlsa. För att medarbetare ska kunna bli delaktiga och pÄverka pÄ arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en stÀndig dialog, frÀmjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnÄtt hög delaktighet bland sina medarbetare. Som metod anvÀndes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Viktiga aspekter av internkommunikationen vid organisationsförÀndringar

Organisationer mÄste anpassa sig till omvÀrldsförÀndringar för att överleva. Tidigare analyser av förÀndringsarbeten har visat att brister i internkommunikationen Àr den frÀmsta orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckats. Föreliggande studie hade ett medarbetarperspektiv som utgÄngspunkt dÀr syftet var att öka förstÄelsen för vilka aspekter av internkommunikationen som Àr av betydelse vid organisationsförÀndringar. Tretton intervjuer genomfördes och analyserades sedan med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade pÄ vikten att kommunicera fortlöpande med medarbetarna.

Ledarskap inom bioteknikbranschen : En ja?mfo?rande fallstudie om arbetet med att skapa en kreativ arbetsmiljo?

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Lugnet +

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken Àr att byggnaden ska ge mervÀrde till staden & dess invÄnare, inte bara som en privat verksamhet som stÄr för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig anvÀndning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, sÄ som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar bÄde barnomsorg & utbildning. En sÄdan verksamhet ska hushÄllas i en trygg & kreativ miljö dÀr lek & behov fÄr ta sin plats; mÄnga dagis Àr som öar, avskurna frÄn allmÀnheten av en grind & gÄrd, med en tegel- eller trÀkÄk i mitten: i & med de stora barnkullarna pÄ senare tid hushÄlls verksamheten i temporÀra baracker eller bottenvÄningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spÀnnande miljö kan vara för barn att vistas i.

Planeringstid pÄ gott och ont : En vetenskaplig essÀ om disponering av reflektion och planering pÄ förskolan

I vÄr vetenskapliga essÀ har vi valt att skriva om planeringstiden pÄ förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden Àr den att vi sett sÄdana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att pÄ ett mer objektivt sÀtt belysa vÄra frÄgestÀllningar genom bÄde dialog och reflektion. Med vÄra enskilda berÀttelser som utgÄngspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden anvÀnds i praktiken.Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollÀrare ska rÀcka till för barngruppen samt kunna leva upp till lÀroplanens strÀvansmÄl, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebÀr.Begrepp som vi fördjupar oss i Àr praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. .

Implementering- lÀttare sagt Àn gjort : En studie om vad som hindrar eller möjliggör en god implementering

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Heart of hockey - vi ger oss aldrig : En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Vardagsbaserad matematikundervisning: förÀndras intresset för
Ă€mnet?

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet : En undersökning om hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och srkiftsprÄk som verktyg i lÀrandet

Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 2 ser pÄ tal- och skriftsprÄk som verktyg i lÀrandet. Jag har genomfört Ätta elevintervjuer och tvÄ lÀrarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lÀrarna ser pÄ tal- och skriftsprÄket som ett viktigt verktyg i lÀrandet. De Àr medvetna om hur viktiga de sprÄkliga kompetenserna Àr och arbetar aktivt med att utveckla elevernas sprÄkliga förmÄgor. Elevernas syn pÄ tal- och skriftsprÄkets betydelse i lÀrandet stÀmmer dock inte helt överens med lÀrarnas.

A study of language development among children with hearing disabilities in pre-school

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->