Medarbetarsamtal Àr en form av samtal pÄ individnivÄ. Samtal kan vara en viktig arbetsform Àven för hÀlsopedagoger som arbetar med mÀnniskor pÄ individnivÄ. Att veta hur pedagogiken kan anvÀndas i samtal för att pÄverka individer blir dÀrmed en stor tillgÄng.Undersökningen syftar till att ta reda pÄ om och i sÄdana fall hur pedagogiska ledare anvÀnder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och den metod som har anvÀnts Àr intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestÄende av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare pÄ en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del Àr baserade pÄ utveckling och utvecklingsinriktat lÀrande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

Inom rÀttsvÀsendet har nyttjandet av DNA utvecklats enormt under de senaste 20 Ären. Under mitten av 2009 publicerades en forskningsrapport som pÄvisade att DNA kunde tillverkas artificiellt och att inga idag vedertagna analysmetoder kunde sÀrskilja fabricerat och genuint DNA. Uppsatsen syfte har varit att undersöka rÀttsÀkerheten kring rÀttsvÀsendets anvÀndning av DNA i förundersökningar och brottmÄl samt att kritiskt granska den bevisvÀrdering som sker av DNA i brottmÄl. Studien konstituerades av en litteraturgranskning gÀllande analysmetoder av DNA samt domar dÀr DNA lÄg till grund för domslut och domskÀl. Rapporten avgrÀnsades sÄ att endast domar frÄn svenska brottsmÄl undersöktes.

Att man gör verksamhetsprocesser körbara innebÀr att man exekverar modellerade processer och förvandlar processerna till ett levande arbetsflöde. För att anvÀnda körbara processer i verksamheten behöver man först kartlÀgga och modellera verksamhetens processer, vilket lÀmpligast gör enligt metoden Business Process Management.Tre vanliga processrelaterade problem Àr lÄnga ledtider, dÄlig följsamhet av faststÀllda arbetssÀtt och regelverk samt bristfÀllig kontroll över hur arbetet fortskrider. Syftet med B-uppsatsen Àr att undersöka vilken effekt anvÀndande av körbara processer fÄr pÄ verksamheten.För uppsatsen har en kvantitativ inriktad forskning tillÀmpats. Empirisk data har samlats in genom en riktad enkÀtundersökning till medlemmar i LinkedIn-gruppen ?Processorientering i praktiken?.

Detta Àr en fallstudie som handlar om arbetet med en sÄngelev som pÄstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sÄngförmÄga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien Àr att undersöka tankegÄngarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som anvÀndes. Studien belyser ocksÄ de processer eleven och lÀraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger pÄ lÀrarens anteckningar frÄn 30 lektionstillfÀllen, utspridda pÄ ca tvÄ Är, samt lÀrarens och elevens reflektioner efterÄt.Resultatet visar nÄgra av de processer som bildades under arbetets gÄng, samt att eleven kunde klara av mer Àn hon trott var möjligt genom att utveckla rÀtt instÀllning och ha tillgÄng till bra verktyg..

Detta arbete handlar om bakomliggande faktorer för framgÄngsrik kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Det Àr en litteraturstudie av tidigare forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att kritiskt granska vad tidigare studier belyser som viktiga faktorer vid framgÄngsrik kompetensutveckling och sammanstÀlla dem för att visa pÄ överlappningar och sÀrskiljande drag mellan dem. Metoden som anvÀnts Àr sammanstÀllning samt analys av tidigare publicerad forskning i relation till skollag och övrig relevant litteratur inom omrÄdet. Resultaten visar pÄ sex olika framgÄngsrika metoder för kompetensutveckling av lÀrare inom naturvetenskap. Genom en vidare analys framtrÀder fem faktorer som verkar för att de sex metoderna ger framgÄngsrik kompetensutveckling.

Den hÀr studien har tagit sin utgÄngspunkt i vÄrt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vÀvas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hÀlle efterfrÄgar mÀnniskor med bÄde en förmÄga att samarbeta med andra sÄvÀl som förmÄga att lösa problem. Det krÀvs Àven att du ska ta stÀllning till olika val i mÄnga sammanhang. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur och i vilken grad elever i Ärskurs tre samarbetar nÀr de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig sjÀlva som professionella hjÀlpare utifrÄn aspekterna tanke och kÀnsla, samt hur denna reflektion kan komma att pÄverka den professionella hjÀlpen. Uppsatsen grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjÀlpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjÀlpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjÀlpen fÄr för dem som professionella hjÀlpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrÄn tre tidigare forskningsprojekt inom ÀmnesomrÄdet samt med hjÀlp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.

KursutvÀrderingar kan ge svar pÄ mÄnga frÄgor, och leda till ett vÀl motiverat förbÀttrings- och utvecklingsarbete. De kan Àven vara mycket svÄra att genomföra. Forskning visar att utvÀrderingar ofta saknar tydliga mÄl, vilket leder till att resultaten blir svÄra att anvÀnda. I detta examensarbete diskuteras kursutvÀrderingarna pÄ företaget KÀrnkraftsÀkerhet och Utbildning. MÄlet Àr att arbetet ska leda till elevenkÀter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid KÀrnkraftsÀkerhet och Utbildning i BarsebÀck.

Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas. Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

Examensarbetet Àr genomfört vid Robotics i VÀsterÄs, en enhet inom ABB Automation Technologies AB. Bakgrunden till examensarbetet Àr en tidigare genomförd kartlÀggning av företagets kvalitetsbristkostnader som belyst ett flertal problemomrÄden och skapat ett behov av att stÀrka och effektivisera kvalitetsutvecklingsarbetet. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera praktisk anvÀndning av kvalitetsutvecklingsmetoden Sex Sigma och undersöka behovet av en förbÀttrad metod för kvalitetsutveckling vid företaget. Författarna avser att presentera en rekommendation för om och hur metoden kan införas och anvÀndas. Resultatet av det genomförda arbetet visar pÄ tydliga brister i det utvecklande kvalitetsarbetet vid ABB Robotics inom omrÄden rörande resurser, kompetens och kvalitetsstrategi.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka möjligheterna för utökad kundnytta och kvalitetssÀkra implementeringsprocessen av elektroniskt informationsutbyte (EDI). Detta uppnÄs med kvalitetsutveckling som grund, vilket omfattar processorientering.Rapporten inleds med en beskrivning av arbetets syfte och vilka problem som stÄr till grund. Vidare introduceras företaget som uppdragsgivare och relevant teori tas upp, detta för att bilda en referensram inför de metoder som anvÀnts för att förbÀttra processen. Slutligen sÄ presenteras resultaten och en diskussion hÄlls kring detta, med vidare rekommendationer för fortsatt utveckling.EDI processen har visualiserats dels med hjÀlp av akademiska litteraturer och dels frÄn empiriskt material. Visualiseringen av processen har bildat en översikt av dess brister och problemomrÄden (bland annat tidsfördelningen utmed processen och grunden till lÄg kvalitetsstandard), vilket har gett möjligheter till effektiva lösningsförslag för vidareutveckling.

Under vÄr lÀrarutbildning med huvudÀmne ?Kultur, medier, estetik? (KME) pÄ Malmö Högskola har vi fÄtt möjlighet att ta del av olika kulturaktiviteter och blivit nyfikna pÄ hur man kan anvÀnda sig av dessa som pedagog. Vi har under utbildningens gÄng bekantat oss med reflektion och lÀrt oss anvÀnda denna som ett verktyg i vÄrt lÀrande. Eftersom fokus legat pÄ pedagogens roll i skolan sÄg vi examensarbetet som ett utmÀrkt tillfÀlle att undersöka hur barn upplever och reflekterar kring kultur. Syftet med detta examensarbete Àr sÄledes att undersöka hur barn tÀnker kring en teaterförestÀllning de nyligen sett under skoltid.

Syftet med denna studie var att studera lÀrares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lÀrare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lÀgger i detta. UtifrÄn litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i lÀraryrket och att det Àr en förutsÀttning för utveckling. Vi fann ocksÄ i litteraturen att lÀrarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor Àr av stor vikt. VÄr studie Àgde rum pÄ en skola dÀr lÀrarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi anvÀnde oss av enkÀter som urvalsinstrument för att finna de lÀrare som medvetet reflekterade pÄ den aktuella skolan.