Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat pÄ reflektion, dÄ det Àr en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gÄ till. Arbetet har utgÄtt frÄn ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade pÄ vad barnen gjorde och sa, utan Àven tingen omkring barnen. Tingen sÄgs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod anvÀndes videoobservationer, som anvÀndes för att samla material vid fem olika tillfÀllen.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lÀrares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt fÀrdiga slöjdföremÄl pÄ textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt Àr den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frÄgor för att fÄ veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua Àr fyra textilslöjdslÀrare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lÀrarna anser att dokumentation och reflektion Àr viktigt, de upplever att muntlig reflektion pÄgÄr under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvÀrderingar, dÀr de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lÀrt sig.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill anvÀnda oss av i vÄr framtida lÀrarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lÀrprocess. Syftet med vÄr undersökning Àr att se om elever och lÀrare genom reflekton kan nÄ ökad förstÄelse om och i sin inlÀrning. Under vÄrt arbete pÄ skolan lÀt vi eleverna skriftligt reflektera över vÄra lektioner och över sin inlÀrning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassförestÄndare.

I ett flertal teorier inom fÀltet vuxnas lÀrande, liksom i dokument i specifika skolformer inom svensk vuxenutbildning, ges begreppet reflektion en frontposition i relation till lÀrande. Begreppet Àr dock problematiskt i att det har flera olika innebörder som inte nödvÀndigtvis harmonierar med varandra. Vidare saknar skolformer i utbildningssystemet didaktiska riktlinjer för utformningen av undervisning. Ett spÀnningsfÀlt kan skönjas hÀr, mellan Ä ena sidan explicita krav pÄ reflektion i dokument med bÀring pÄ specifika skolformers verksamhet, och Ä andra sidan teoretisk och didaktisk oklarhet kring begreppet reflektion.    Syftet med uppsatsen Àr att identifiera folkhögskollÀrares beskrivningar av hur de utformar undervisning för deltagares reflektion. Den kvalitativa metodansatsen Àr tematisk analys och det empiriska datamaterialet bestÄr av intervjuer med sex folkhögskollÀrare.    Resultaten av analysen gestaltas i fem övergripande teman av beskrivningar: samtal utformas som perspektivvidgning och Äterkoppling bÄde i det fysiska och virtuella klassrummet; skrivande utformas via chatt eller för hand genom dikt- och brevskrivande eller som textframstÀllningar i linje med olika skrivgenrer.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

LÀraryrket Àr idag utsatt för flertalet förÀndringar som stÀller krav pÄ flexibilitet och professionalitet. Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie var att öka förstÄelsen kring huruvida yrkesverksamma lÀrare med lÄng erfarenhet kan anvÀnda praxisnÀra reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De Ätta gymnasielÀrare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnÀra reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehÄll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försÀmrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar Àmnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus pÄ att frÀmja lÀrande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lÀrarna har undersökts, men Àven vilket intresse som finns bland lÀrarna att utveckla matematiken, med mÄlet att öka elevernas lust att lÀra. Studien genomfördes HT2006 och grundades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i mellersta Sverige, samt observation av en Àmneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lÀrarna var nöjda med undervisningen, baserad pÄ lÀroboken, med genomgÄng och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus pÄ kvalitetsutveckling pÄgick mellan lÀrarna.

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Arbetet handlar om hur feedbacken pĂ„verkar mĂ€nniskans kognitiva processer nĂ€r denne anvĂ€nder sig av nĂ„gon form av webbrowser. Genom en anvĂ€ndarutvĂ€rdering och enkĂ€tundersökning besvarades följande frĂ„gor:Hur pĂ„verkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmĂ€rksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?Hur pass stor Ă€r visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?De resultat som framkom tyder pĂ„ att visuell feedback spelar en betydande roll nĂ€r det gĂ€ller att pĂ„visa funktioner, ge en kĂ€nsla av lĂ€nkning och ge anvĂ€ndaren en uppfattning om vad som kan utföras pĂ„ en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur vĂ€l feedbacken uppfattas av anvĂ€ndaren..

Syftet med examensarbetet var att undersöka och fÄ kunskap om förskollÀrarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. VÄr första frÄgestÀllning utgick frÄn förskollÀrarnas Äsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frÄgestÀllningen inriktade sig pÄ hur förskollÀrarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansÄg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frÄgestÀllningen fokuserades pÄ vilka erfarenheter förskollÀrarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Studenterna Àr en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna fÄr utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingÄr inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgÄngsrikt och pÄverka, Àr beroende av lÀrosÀtets förhÄllningssÀtt till studenterna och stöd under studiernas gÄng. Syftet med examensarbetet Àr att göra en kartlÀggning av studiemiljön för studenter pÄ termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlÀgga förhÄllanden i arbetsmiljön mÄste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. DÀrav mÄste undersökningen belysa sÄvÀl förhÄllanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lÀrarledd som icke lÀrarledd undervisning, relationer med förelÀsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur visuell dokumentation görs tillgÀnglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ hur relationer mellan barn och förskollÀrare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur reflekterar förskollÀrare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgÄng till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien Àr kvalitativ och genomförs genom intervjuer med Ätta förskollÀrare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas. Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..