New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

I Sverige arbetar mÄnga mÀnniskor i human service organisationer sÄsom: skolor, sjukhus, Àldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglÀdje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan pÄ relationen mellan personal och brukare och dÀrigenom ocksÄ för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglÀdje kan innebÀra för personal som arbetar inom kommunal Àldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn pÄ sin betydelse för personalens arbetsglÀdje. För genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur anstÀllda i servicesektorn uppfattar och vÀrderar strukturen hos de organisationer som de Àr yrkesverksamma i. Vi har intervjuat fyra personer som arbetar inom olika organisationer. Alla personer Àr yrkesverksamma i ett servicerelaterat yrke. Vi redogör för olika organisationsteorier och söker finna vilken teori som de anstÀllda anser att de arbetar i. Vi beskriver Àven organisationen över tid dÀr vi berÀttar om organisationens olika mÄl.

Runt om i vÄrt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. frÄn olika företag pÄ chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig sjÀlva och bli bÀttre ledare och chefer. Det berÀknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor pÄ att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt pÄ ordet ?chefsutbildningar? pÄ nÀtet sÄ kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.

Syftet Àr att undersöka individers upplevelser av barriÀrer mot kunskapsdelning inom organisationer som anvÀnder extern arbetskraft i jÀmförelse med organisationer som ej anvÀnder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats anvÀnts för att studera individers upplevelser av barriÀrer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var frÄn fyra olika organisationer dÀr tvÄ av organisationerna anvÀnde sig av extern arbetskraft medan tvÄ endast anvÀnde sig av ordinarie personal. Vi utförde bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar pÄ organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet frÄn vÄr studie visar att de upplevda barriÀrerna mot kunskapsdelning i vissa lÀgen skiljer sig Ät mellan ordinarie- och extern personal.

SammanfattningTitel: Byggnation pĂ„gĂ„r ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter.Författare: Jesper MĂ„rtensson och Alexander JĂ€gerfallÄmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet, varumĂ€rke, exklusiva rĂ€ttigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt pĂ„ en B2B-marknad arbeta med byggstenarna mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva hur företag verksamma pĂ„ en B2B-marknad kan arbeta med mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet, mĂ€rkeslojalitet och exklusiva rĂ€ttigheter samt vilka effekter det fĂ„r, för att öka förstĂ„elsen för varumĂ€rkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstĂ„ende byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebĂ€ra för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter frĂ„n fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. FrĂ„gorna stĂ€llda till fallföretagen rör deras sĂ€tt att arbeta med ovanstĂ„ende byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma pĂ„ en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna pĂ„ olika sĂ€tt. Slutsatsen Ă€r att det egentligen inte finns nĂ„got rĂ€tt eller fel sĂ€tt att arbeta eftersom studien visar pĂ„ genomgĂ„ende positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer ocksĂ„ att sĂ€ljkĂ„ren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa mĂ€rkeskĂ€nnedom, mĂ€rkesassociationer, upplevd kvalitet samt mĂ€rkeslojalitet.

Kompetensutveckling Ă€r i dag ett högst aktuellt Ă€mne för mĂ„nga organisationer i Sverige, oavsett deras inriktning. För att kunna konkurrera mĂ„ste organisationerna vara sĂ„ effektiva som möjligt vilket medför ett krav pĂ„ utveckling. Idag ser de flesta företag ett stort vĂ€rde i att samla samtliga medarbetares kompetens för att förstĂ„ och utveckla sig i en allt mer hĂ„rdnande konkurrens. Även i aktuell forskning har det framkommit att satsning pĂ„ medarbetarnas engagemang och kompetensutveckling ger företag möjligheter till en förbĂ€ttrad vinst genom att kompetensutveckling tillför högre produktivitet och kvalitet, bĂ€ttre kundvĂ€rde och dĂ€rmed större marknadsandelar samt ett bĂ€ttre börsvĂ€rde. En kontenta av teorierna kring kompetensutveckling Ă€r att det Ă€r av stor vikt att hela organisationen, frĂ„n medarbetaren till ledningsnivĂ„, har en samsyn och förstĂ„r innebörden av de processer som leder fram till ett fördelaktigt resultat av kompetensutvecklande Ă„tgĂ€rder.

Inledning Wallenbergare var frÄn början en elegant restaurangmatrÀtt bestÄende av en panerad kalvfÀrsbiff serverad med potatispuré, Àrtor, lingon och skirat smör. RÀtten torde vara uppkallad efter hÀradshövdingen Marcus Wallenberg nÄgon gÄng under 1930- talet. Det finns mÄnga historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med sÀkerhet vem som serverade den för alldra första gÄngen.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning pÄverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som anvÀndes under denna studie var en provmatlagning med en större mÀngd av variabler, en enkÀtundersökning gÀllande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnÄ en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestÄ av 75 % malt kalvinnanlÄr, 25 % kalvbrÀss, Àggula, grÀdde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksÀttas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara vÀl kylda för att uppnÄ högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lÀgre sensorisk kvalitet Àn de prover som blandades mekaniskt.

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas nĂ„gon gĂ„ng av en kris. Kriser kan uppfattas som vĂ€ldigt negativa perioder i en organisation men faktum Ă€r att varje kris erbjuder lĂ€rdomar, det vill sĂ€ga om organisationen Ă€r kapabel att fĂ„nga de lĂ€rdomarna.MÅL: MĂ„let med vĂ„r uppsats Ă€r att studera organisatorisk lĂ€rande ur ett kriskommunikationsperspektiv dĂ„ vi Ă€r intresserade av hur organisationer lĂ€r sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats Ă€r att bidra med ökad förstĂ„else för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lĂ€rdom och ta fasta pĂ„ tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lĂ€rande.PROBLEM: Hur lĂ€r sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslĂ€rande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslĂ€rande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter gĂ„r att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, nĂ€mligen respondentintervjuer med fem representanter frĂ„n tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser pĂ„ hur organisationer lĂ€r sig, hinder mot organisationslĂ€rande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lĂ€r pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, i kris och utanför kris.Vi fann ocksĂ„ sex olika hinder som förhindrar eller försvĂ„rar organisationslĂ€rande.

I Sverige pÄgÄr en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssÀkring av skolan, som ett bevis pÄ att den som arbetar har rÀtt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rÀtt till en legitimation som lÀrare i skolÀmne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den hÀr undersökningen kartlÀggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhÄller sig till sitt lÀrandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stÀrka fritidshemmens kvalitet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera arbetetmed benchmarking inom Kristianstad kommun. Författarna har anvÀnt sig av en hermeneutisk ansats ochutfört en kvalitativ fallstudie av benchmarkingarbetet iKristianstad kommun. Vidare har abduktiv utgÄngspunkttagits och författarna har studerat teori och empiri parallellt.Data som anvÀnts har bestÄtt av dels primÀrdata sominhÀmtats via intervjuer och men Àven sekundÀrdata i formav verksamhetsrapporter men framförallt den teori somanvÀnts. Det teoretiska ramverket har vÀxt fram under uppsatsens gÄng och anpassats under processen till att inkludera de delar som författarna ansett viktiga för resultatet. De fyra teorierna som valts ut för att beskriva benchmarkingarbete Àr presenterade i den ordning som benchmarking vanligtvis utförs.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nÄ andra mÄl Àn ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundlÀggande idéer hÄller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad Àr det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte frÀmst Àr vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen Àmnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.