Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

I den hÀr studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs nÀr de anvÀnds av anstÀllda vid UmeÄ universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartlÀggning av hur orden anvÀnds och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns nÄgon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjÀlp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag pÄ begreppskÀnnetecken för bÄda orden. Dessa begreppskÀnnetecken utgjorde sedan grunden för en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kÀnnetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag Àven tillÀmpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys pÄ mitt material.Resultaten visar att det finns nÄgra begreppskÀnnetecken som kan sÀgas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Kompetens har pĂ„ senare tid blivit ett omskrivet omrĂ„de och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behĂ„lla sin marknadsposition mĂ„ste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens mĂ„ste organisationsstrukturen Ă€ven stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstĂ€mmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sĂ€tt Ă€r genom identifiering och mĂ€tning av prestationer.

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

   PÄ revisionsmarknaden finns det mÄnga smÄ och stora företag som utför samma kÀrntjÀnst revision. Konkurrensen Àr stor och dÀrför Àr frÄgan om kvalitet Àr mycket viktig för revisionsbyrÄerna. Forskare tar upp frÄgan dÄ och dÄ under de senaste decennierna men det rÄder dock oenighet i frÄgan vad revisionskvalitet Àr. Problemet kan bero pÄ att revisionen har en mÀngd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieÀgare, och de krav som intressenterna stÀller kan skilja sig.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlĂ€gga PensionĂ€rernas riksorganisations (PRO) roll inom Ă€ldreomsorgen i ÖsterĂ„kers kommun. I vilket avseende PRO Ă€r ett komplement eller en ersĂ€ttning till kommunens verksamhet. Den hĂ€r studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart pĂ„ skriftligt underlag. Materialet Ă€r PRO: s mĂ„l, handlingsprogram pĂ„ riksnivĂ„ och verksamhetsberĂ€ttelse 2004 för ÖsterĂ„kers kommun och kommunens mĂ„l, riktlinjer och verksamhetsberĂ€ttelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nĂ€stan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom den offentliga sektorn.

ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hÀvdar flertalet forskare Àr en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. NÄgot forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utstrÀckning förbiser Àr hur denna överföring pÄverkas av organisationsstrukturen. I den hÀr uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer pÄverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfÀllig. Det framkommer av studien en situation dÀr decentralisering fungerar som en barriÀr för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lÀgre enheter.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Inom industrin anvÀnds olika testmetoder för att uppnÄ hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven Àr sÀrskilt höga för sÀkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det hÀr examensarbetet anvÀnds tvÄ analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt sÀkerhetstest för ett broms- och vÀxlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras Àven hur formella metoder kan anvÀndas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Jag anvÀnder ett frÄn VÀrldsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i vÀrldens lÀnder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillvÀxt. Modellen har med framgÄng redan tidigare anvÀnts, men i detta arbete Àr tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten pÄ ett uttömmande sÀtt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgÄngslÀget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, anvÀnder jag ett ekonometriskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt frÄn institutionell kvalitet till ekonomisk tillvÀxt.

I Sverige arbetar mÄnga mÀnniskor i human service organisationer sÄsom: skolor, sjukhus, Àldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglÀdje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan pÄ relationen mellan personal och brukare och dÀrigenom ocksÄ för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglÀdje kan innebÀra för personal som arbetar inom kommunal Àldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn pÄ sin betydelse för personalens arbetsglÀdje. För genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer.