Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av lÀrare som bedriver undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien Àr att tolka och förstÄ dessa lÀrares attityder till och erfarenheter av momentet friluftsliv. UtifrÄn nyligen publicerade uppgifter om att friluftslivsmomentet i skolorna har minskat och att lÀrare finner det svÄrt att tillÀmpa utförde vi ett antal intervjuer med lÀrare frÄn olika skolor i medelstora kommuner i södra Sverige. Vi har i tidigare forskning funnit svar pÄ hur man tidigare sett pÄ och arbetat med friluftsliv pÄ olika sÀtt. Intervjuerna som utfördes var kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ lÀrarnas Äsikter kring Àmnet friluftsliv.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet Àr att utifrÄn studieobjektet SkÄne lÀns allmÀnna försÀkringskassa undersöka hur de anstÀllda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvÀgagÄngssÀtt Àr att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillÀmpas i vÄra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anstÀllda pÄ regionkontoret.

Denna jĂ€mförande studie grundar sig pĂ„ att ridskolor har svĂ„rt att finna lĂ€mpliga hĂ€star och ponnys till sin verksamhet. Studiens hypotes Ă€r att det Ă€r svĂ„rare att skola in stora hĂ€star Ă€n ponnyer. Syftet med studien Ă€r att se skillnaderna pĂ„ inskolning av ridskoleponnyer och ridskolehĂ€star. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ ponny och hĂ€star under inskolning pĂ„ ridskola? Hur lĂ„ng tid tar ridskolorna pĂ„ sig att skola in en ridskolehĂ€st samt ridskoleponny? Metoden för studien Ă€r kvalitativa intervjuer med öppna frĂ„gor. Teoridelen omfattar ridskoleverksamhetens funktion, inskolningsprocess och hĂ€stens beteende.

Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket Àr en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med rÀkenskapsÄr som börjar 1 januari 2007 Àr den nya standarden obligatorisk. Detta innebÀr att Àven ickefinansiella företag mÄste tillÀmpa den.Studien inriktar sig pÄ att analysera hur svenska industriföretag har tillÀmpat de nya kraven pÄ redovisning som IFRS 7 stÀller pÄ upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhÀmtats frÄn 2007 Ärs Ärsredovisningar och författarna avser att utgÄ frÄn hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jÀmförbarhet pÄverkas av införandet.Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven pÄ upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplÀgg förekommer. De kvalitativa egenskaperna pÄverkas övervÀgande positivt.

Elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vilken syn förskollÀrare och förÀldrar har pÄ lekens betydelse för lÀrande i förskoleklass. Vi ville ocksÄ göra en jÀmförelse mellan förskollÀrare och förÀldrars syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet. I bakgrunden har vi anvÀnt oss av forskningslitteratur som vÀnder sig mot lek och lÀrande. De metoder som vi nyttjade var kvalitativa intervjuer och enkÀter som hade kvalitativa inslag. Vi intervjuade sex förskollÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka vÀrden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vÄr uppsats relevanta respondenter. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vÄr teori utifrÄn relationsmarknadsföring, image och imageförÀndringsteori och Àr kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med lÄngvarig smÀrta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar anvÀndes för att fÄnga deltagarnas inifrÄnperspektiv av upplevelser och beskrivningar av att leva med lÄngvarig smÀrta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvÄrdnadsmodell anvÀndes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, hÀndelser och upplevelser, förvÀntningar och förpliktelser, omgivningen samt vÀrderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Syftet med denna studie Àr att studera nÄgra utvalda lÀrares syn pÄ individualise­ring i matematikundervisningen för Ärskurs 4-6. Denna studie belyser och analyserar hur lÀrarna i studien ser pÄ individualisering och vilka möjligheter och begrÀnsningar de upplever, vad lÀrare grundar sin individuali­sering pÄ och hur de sedan planerar och anpassar den i sin matematikunder­visning. Med hjÀlp av en urvalsenkÀt, dÀr lÀrare svarade kortfattat pÄ ett fÄtal frÄgor angÄende deras individualisering i matematikundervisning, valdes lÀrare ut till sex olika kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna genomfördes för att fÄ en djupare förstÄelse för lÀrares syn, förhÄllningssÀtt, mÄlsÀttningar och planeringar med individualisering. De intervjuade lÀrarna har alla en god medvetenhet om individualisering och genomför den framförallt genom olika arbetsmoment och arbetsmaterial i sin undervisning.

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

SammanfattningAvsikten med detta examensarbete var att ta reda pÄ hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svÄra samtalet med förÀldrar. Det förekommer ofta oro inför att berÀtta för förÀldrarna att deras barn har svÄrigheter eller problem som gör att barnets lÀrande eller utveckling hindrar barnets förmÄga att "hÀnga med" sina jÀmnÄriga kamrater.Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedagoger och en enkÀt till förÀldrarna. Med hjÀlp av bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vÄrt resultat.Resultatet visade att förÀldrarna har i stort sett en positiv instÀllning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. FörskollÀrarna dÀremot visade stor oro och osÀkerhet kring vissa samtal med barnens förÀldrar. De gav flera exempel pÄ samtal som de upplevde som svÄra att hantera.