Syfte Vi har för avsikt att öka förstÄelsen för hur valet av ÄterhÀmtningstillskott styrs av konsumentens beteende och analysera i vilken grad olika faktorer pÄverkar detta val. VÄr förhoppning Àr att denna insikt skall kunna bidra till att minska det informationsbehov som företag i denna bransch stÀlls inför dÀr de idag kan ha bristfÀllig information. Metod För att besvara de frÄgestÀllningar som uppkommit under problemdiskussionen har vi anvÀnt oss av bÄde primÀr och sekundÀr data. Vi har utgÄtt frÄn den sekundÀrdata vi insamlat för att fÄ en teoretisk bas att stÄ pÄ. Den primÀrdata vi insamlat baserar pÄ kvalitativa djupintervjuer och samtal med sakkunniga.

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska kunna etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att telefonsjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Vi har dÀrför valt att beskriva vad som kÀnnetecknar sjuksköterskans arbete med telefonrÄdgivning för att fÄ kunskap i om hur vi i vÄr profession kan bli bÀttre pÄ att ge rÄd via telefon. Det har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel.

Denna studie behandlar tÄgmÀstarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med sju tÄgmÀstare, som arbetade ombord pÄ x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer pÄ att företagskulturen pÄverkar tÄgmÀstarnas upplevelser av omorganisering. UtifrÄn deras syn pÄ den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förÀndringar som inte överrensstÀmmer med grundlÀggande vÀrderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstÄnd. Titeln ? en perser och resten flygvÀrdinnor? Àr ett citat frÄn en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tÄgmÀstarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004.

Syftet med uppsatsen var att undersöka varför bloggare bloggar och varför bloggare anvÀnder sig av affiliate programs. För att svara pÄ syftet har bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder anvÀnts. Den kvalitativa datan samlades in genom 15 telefonintervjuer med bloggare som anvÀnde sig av affiliate programs och en enkÀtundersökning genomfördes som ett komplement till den kvalitativa studien. För att genomföra den hÀr studien och fÄ tillgÄng till respondenterna var det nödvÀndigt för oss att bli bloggare. Genom vÄr blogg kunde vi kommunicera och bli accepterade av bloggarna och pÄ sÄ sÀtt bli en del av ?bloggkulturen?.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmĂ€nna vĂ€rnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militĂ€r & försvar, Karl YdĂ©nSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer frĂ„n kampanjen Det Ă€r mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte sĂ„ storkĂ€nslomĂ€ssig uppfattning om dem heller. Derasattityd Ă€r dĂ€rför inte sĂ€rskilt djupt förankrad. Över hĂ€lften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrĂ„n de reklamer som vi har visat för dem.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om och förstÄelse för unga kortutbildade intagnas instÀllning tillutbildning och motivation att studera i fÀngelse. Arbetet innehÄller sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjÀlp av metoden enkÀt och de kvalitativa tillatt fÄ fördjupad förstÄelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjÀlp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 pÄ den undersökta anstalten Àn nationellstatistik frÄn 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur eWOM (Electronic Word-of- mouth), det elektroniska sÀttet att sprida information samt erfarenheter av ett resmÄl via internet, pÄverkar oss som individer vid val av ett resmÄl.Genom anvÀndandet av kvalitativa intervjuer, enkÀtundersökning samt litteraturstudier inom Àmnet har författarna för denna uppsats undersökt anvÀndandet av eWOM utifrÄn tre punkter:Hur stor pÄverkan eWOM har pÄ en individ vid val av resmÄl,NÀr anvÀnder sig individen av eWOM samtVilken slags information inhÀmtar individen med hjÀlp av eWOM. Efter utförandet av intervjuerna, sÄ vÀl som enkÀtundersökningen, kom författarna till denna uppsats fram till slutsatsen att hur personer anvÀnder sig av samt sprider eWOM beror helt och hÄllet pÄ vem man Àr som person, dock finns eWOM med genom hela beslutsprocessen vid val av ett resmÄl pÄ ett eller annat sÀtt. Den information som respondenterna av de kvalitativa intervjuer samt enkÀtundersökning tog mest till sig samt det som de ansÄg var viktigt, var kommentarer om tidigare erfarenheter samt Äsikter kring de resmÄl respondenterna söker information om..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivÄn pÄ kunskaper om genus och studie- och yrkesvÀgledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgÄr ifrÄn Àr SOU 2004:43, forskning om jÀmstÀlld vÀgledning och examensarbeten pÄ C- och D-nivÄ. VÄrt arbete bygger pÄ tre genusteoretiska perspektiv. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀtundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsÀtt mellan vÀgledarna i resultatet av vÄr enkÀt.

Idag blir det allt vanligare att anhöriga vÄrdar nÀrstÄende i hemmet. DÄ anhöriga intar en ny roll, som vÄrdare, blir deras livsvÀrld förÀndrad. Att vara anhörigvÄrdare, oberoende av vilken sjukdom den nÀrstÄende har, Àr ett omrÄde dÀr forskningen Àn sÄ lÀnge Àr begrÀnsad. Denna studie avser att öka förstÄelsen inom omrÄdet hos sjuksköterskor och övrig sjukvÄrdspersonal, för att kunna ge ett gott stöd och vÀgledning utifrÄn anhörigas upplevelser . Syftet med studien Àr att belysa upplevelserna av att vara anhörigvÄrdare i hemmet till en nÀrstÄende som drabbats av sjukdom.

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger pÄ tre förskolor i Karlskrona kommun som Àr Reggio Emilia-inspirerade, tÀnker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön pÄ dessa förskolor. Studien utgÄr ifrÄn Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tÀnker pÄ det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön pÄ förskolorna visar pÄ olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var dÀr det var..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Bakgrund: En kris Àr en vÀndpunkt dÀr mÀnniskor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar pÄ hur mÀnniskor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förÀndringar i livet. De pÄvisar Àven hur vÄrdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de nÀrstÄende behöver av vÄrdpersonal vid intensiv omvÄrdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ Ätta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och tvÄ kvalitativa med kvantitativt inslag.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser, samt stödet frÄn sjukvÄrden, tiden efter en hjÀrtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med granskning av kvalitativa vetenskapliga artiklar. All artikelsökning gjordes via sökmotorn ELIN@dalarna. Artiklarna var etiskt godkÀnda samt publicerade mellan Ären 2000-2009 samt skrivna pÄ engelska. De granskades dÀrefter med hjÀlp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar.