Detta examensarbete handlar om vilka uppfattningar som finns om filosofiÀmnets syfte pÄ gymnasiet. Det som berörs i uppfattningarna Àr huruvida de bygger pÄ Àmnets fÀrdigheter eller kunskaper. LÀroplaner (kursplaner) och lÀroböcker har analyserats och en grupp gymnasieelever har intervjuats. De lÀroplaner för filosofi som Àr analyserade Àr frÄn Är 1933, 1966, 1977, 1994 samt 2000. LÀroböckerna som analyserats Àr Lars-Göran Alms Gula idéer sover lugnt, Martin Levanders Filosofi.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte Àr lÀmpliga att anvÀnda vid bedömning av IT ? investeringar dÄ de inte Àr gjorda för IT ? investeringars karaktÀristiska egenskaper sÄsom nyttor som uppstÄr sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara vÀl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjÀlp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna dÄ det Àr den personal med mest expertis i omrÄdet som arbetar med investeringen..

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till saklitteratur i Àmnet svenska, vilka texttyper eleverna arbetar med i skolan, och om elevernas ovilja att lÀsa bott-nar i försÀmrad förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. Vald metod i studien Àr dels kvantitativ och dels kvalitativ genom anvÀndandet av en enkÀt, vilken kopplas till granskning av lÀromedel samt skolverkets statistik över Àmnesprov och slutbetyg. I forskningsbakgrunden redovisas begreppsdefinitioner, forskarvÀrldens syn pÄ saklitteratur, forskarnas syn pÄ saklitteratur i skolan och vad styrdokumenten föreskriver om sak- och skönlitteratur. Resultaten visar att det inte föreligger nÄgon försÀmring betrÀffande elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. De lÀromedel som har granskats har ett varierat innehÄll, och visar Àven pÄ att eleverna kan möta svenskÀmnen med olika innehÄll trots att de lÀser samma kurs.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematiklÀromedel förelever i Är 4-6, samt att undersöka karaktÀren av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. DÀrefter gjordes entextanalys pÄ aktuella lÀromedel för Är 4-6 i Sundbybergskommun samt BollnÀs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i Är 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lÀrarens genomgÄng som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gÄnggenomfördes tre diagnoser som avsÄg att mÀta elevernas begreppsförstÄelse i procent.

Blivande historielĂ€rare kommer att stĂ€llas inför utmaningen att för första gĂ„ngen lĂ€gga upp historieundervisningen. FrĂ„gor som hur undervisningen kan lĂ€ggas upp, vilket stoff ska anvĂ€ndas och hur undervisningen kan genomföras, kommer sĂ€kerligen att stĂ€llas. Syftet med denna uppsats Ă€r sĂ„ledes att bland annat utifrĂ„n en intervjustudie med fem verksamma historielĂ€rare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan lĂ€ggas upp i en Historia A-kurs pĂ„ gymnasiet. Ännu ett syfte Ă€r att vi vill ta del av nĂ„gra historielĂ€rares synpunkter pĂ„ historia som ett blivande kĂ€rnĂ€mne 2007.VĂ„r undersökning visar bland annat att det finns mĂ„nga faktorer som lĂ€rare mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r de lĂ€gger upp sin undervisning. Till exempel Ă€r tiden en av de faktorer som man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till nĂ€r man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Mindfulness betyder mentalt nÀrvarande och Àr en form av mental trÀning som syftar till att medvetandegöra tankar och kÀnslor utan att vÀrdera dessa. Metoden anvÀnds frÀmst inom sjukvÄrden i USA, Canada och Europa pÄ individer drabbade av stress, Ängest, smÀrta, depression och cancer. Det har visat sig att genom utövande av metoden har acceptansen och hanteringen av sjukdomar och besvÀr underlÀttats. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av metoden Mindfulness och dess nytta inom sjukgymnastik. Metod: Studien grundar sig pÄ fem intervjuer med sjukgymnaster inom primÀrvÄrden som genomgÄtt kurs i metoden Mindfulness.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte Ă€r att utifrĂ„n en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda pĂ„ om vĂ„ldet normaliseras och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning i de tre narrativ, utifrĂ„n Eva Lundgrens förstĂ„elde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, dĂ€r de undersöktes enskilt. Intervjuerna har dĂ€refter analyserats utifrĂ„n den patriarkat teorin samt Lundgrens förstĂ„else av vĂ„ldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall Ă€r normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter Ă€r ursprungligen ifrĂ„n ett land dĂ€r kvinnor och mĂ€n inte har samma rĂ€ttigheter, dĂ€r kvinnan Ă€r underordnad mannen.

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Examensarbetet Ă€gnas hur historien förmedlas i tre utgĂ„vor av lĂ€roboken Levande historia. Jag frĂ„gar mig pĂ„ vilket sĂ€tt en lĂ€robok i Ă€mnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stĂ„ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gĂ€llande kurs- och lĂ€roplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.

Sammanfattning Titel: ? CSR rapportering - Trender och förÀndringar i svenska börsföretag? Seminariedatum: Fredag 16 Januari 2009 Tema/Kurs: Marknadskommunikation, FEKK01 Författare: Victor Cavalli-Björkman, Christoffer Enander Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: CSR, Ärsredovisningar, Large-Cap, förÀndringar, börsföretag Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om 22 stora svenska börsbolag har förÀndrat sin CSR rapportering i sina Ärsredovisningar under den senaste tioÄrsperioden. Samt att med hjÀlp av gÀngse teorier försöka förklara eventuella förÀndringar. Metod: Undersökningen bygger pÄ en övergripande kvantitativ metod med en abduktiv ansats dÄ vi undersöker bolagens Ärsredovisningar med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Teoretisk referensram: Det teoretiska ramverket bygger pÄ legitimitetsteorin och intressentteorin.

Titel: VĂ€xelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoĂ€ng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella vĂ€xelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att fylla tomrummet av att det bara finns ettfĂ„tal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella vĂ€xelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska vĂ€rdena pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna uppsats Ă€r att skapa prognoser utifrĂ„ntre olika prognosmetoder som sedan jĂ€mförs med de faktiska vĂ€rdenaav den nominella vĂ€xelkursen. Det bestĂ€ms sedan utifrĂ„n treutvĂ€rderingskriterierna vilken metod som dĂ€refter ger det bĂ€stautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med rĂ€nta prognostiserar bĂ€ttre Ă€n randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga mÀnniskors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer genomförda med Ätta personer som bott i byn under en lÀngre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gÄtt Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hÄllbar livsföring som hÄlls dÀr. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus pÄ begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstÄ de drivkrafter som ligger bakom valet att bosÀtta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna vÀsterlÀndska samhÀllet bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som Àr viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga mÀnniskors liv och slutligen vad det Àr som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosÀtta sig dÀr.