Bilden av historien
Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte?
Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande. Undervisningen ska vara ?saklig och allsidig? samtidigt som eleven förväntas utveckla ?sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden?.
Undersökningen fokuserade på sex områden: geografisk utgångspunkt, Sveriges historia, genus, illustrationerna, elevuppgifterna och förhållandet till skolans styrdokument. Undersökningen visade på stora skillnader i bland annat skildringen av västerlandet och områden utanför västerlandet, i skildringen av storpolitiken kontra människans vardag och i hur, och på vilket sätt, bokens elevuppgifter förmår utvidga eller begränsa lärobokstexten. Böckerna visade däremot på liknande ingångar i området genus. Samtliga böcker praktiserade en utpräglat normativ och stigmatiserande syn på manligt och kvinnligt.