Avsikten med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska universitet hanterar IT-sÀkerhet samt huruvida detta Àr en problemmiljö med sÀregna faktorer som mÄste tas hÀnsyn till. Vi utreder hur LuleÄ Tekniska Universitet jobbar genom samtal med ansvariga samt genomgÄng av dokumentation över rÄdande IT-projekt som vÀntas avslutas Är 2006. Rapporten leder fram till att vi identifierar nÄgra specifika faktorer som försvÄrar arbetet med att analysera och ta fram ett sÀkert system som skall skydda den öppna verksamheten. Vidare sÄ fÄr lÀsaren en inblick i hur LTU har valt att se pÄ sÀkerhet och deras vision och mÄl för framtiden redovisas. För att uppnÄ god sÀkerhet inom LTU sÄ mÄste det finnas en förstÄelse mellan utvecklare och anvÀndare.

Syftet med mitt arbete var att ta reda pÄ av vilka anledningar elever i Ärskurs 9 har valt att inte lÀsa ett modernt sprÄk utöver engelska samt vad som hade kunnat fÄ dem att lÀsa ett ytterligare sprÄk. Skillnader utifrÄn sprÄkval och genus uppmÀrksammas. För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor valde jag att utföra en kvantitativ surveyundersökning i enkÀtform. Av de elever som deltog i undersökningen var det fler som tyckte att sprÄk var intressant, viktigt och roligt Àn som tyckte motsatsen. Majoriteten ansÄg att sprÄk var svÄrt.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Allt fler personer med demens bor hemma lÀngre, vilket medför att anhöriga fÄr en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress anvÀnder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vÄrda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien Àr en litteraturstudie och inkluderade Ätta artiklar dÀr ingÄende studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förstÄelse, personlig mognad och fördjupad relation.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Sammanfattning Abstract Titel: StrĂ€van för företaget Karlskrona Musikfest att uppnĂ„ maximal publiktillströmning ? En analys av NyĂ„rsrevyn DNA 2003/04 och dess promotionmix Title: The Company Karlskrona MusikfestÂŽs efforts to reach maximum attendance ? An analysis of the New Years review DNA 2003/04 and their promotion mix. Författare/Authors: Carina Assarsson & Ing-Marie Åkesson-Blomberg Handledare/Supervisor: Tom Michel Institution: Institutionen för Ekonomi och Management, Blekinge Tekniska Högskola Department: Department of Business Administration, Blekinge Institute of Technology Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poĂ€ng Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits. Syfte: Studien undersöker hur Karlskrona Musikfest har marknadsfört NyĂ„rsrevyn och om den valda promotionmixen var bra. Undersökningen svarar Ă€ven pĂ„ frĂ„gan om vilken Ă„lderskategori som frĂ€mst tilltalas av NyĂ„rsrevyn.

Titel:Att förmedla budskap med Steel - Hur SSABs anstÀllda uppfattar personaltidningenFörfattare:Tobias Anderberg och Daniel KarlssonUppdragsgivare:Svenskt stÄl AB (SSAB)Kurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgsuniversitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jonas OhlssonSidantal:45 sidor, 11 616 ordSyfte:Att ta reda pÄ om företagets personaltidning förmedlar mÄl, vision ochvÀrderingar sÄ att de anstÀllda identifierar demMetod:Kvantitativ webbenkÀtMaterial:WebbenkÀt med 293 svarande av totalt 712 anstÀlldaHuvudresultat:Resultatet visar att budskapen om mÄl, vision och vÀrderingar i Steel kan identifieras av lÀsarna. Steel upprÀtthÄller denna kunskap. Det Àr inte nÄgon stor skillnad pÄ vad de anstÀllda tycker om tidningen sett till vilket affÀrsomrÄde de arbetar i. Det som de allra flest förvÀntar sig och fÄr Àr kunskap om SSAB. De flesta anstÀllda förvÀntar sig dock mer Àn vad deanser sig fÄ ut av tidningen.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

VÄrt arbete Àr ett utvecklingsarbete som vi genomfört i tvÄ förskoleklasser. I en tidigare kurs i vÄr utbildning kom vi i kontakt med tvÄ metoder "sociala berÀttelser och seriesamtal" som anvÀnds inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det Àr skrivna och ritade smÄ berÀttelser som förklarar bÄde barnets beteende samt hur andra tÀnker och kÀnner. Metoderna anvÀnds för att arbeta bort ett oönskat beteende eller trÀna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berÀttelserna tydliggör hÀndelser och pÄ sÄ sÀtt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka lÀrarstudenters instÀllning till grannsprÄksundervisning i den egna framtida yrkesutövningen. Mer specifikt har jag undersökt om instÀllningen styrs av egna tidigare erfarenheter, utbildningen inom lÀrarprogrammet och/eller geografisk placering av lÀrosÀte.Resultaten utgörs av svaren pÄ den enkÀt som delats ut till lÀrarstudenter inom Àmnet svenska pÄ Malmö högskola, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Uppsala universitet och UmeÄ universitet. Totalt 85 informanter har deltagit i undersökningen.Av resultaten att döma har tidigare grannsprÄkskontakt och geografisk placering av lÀrosÀte inte sÀrskilt stark pÄverkan pÄ lÀrarstudenters instÀllning till grannsprÄksundervisning, istÀllet Àr det grannsprÄksundervisning under lÀrarutbildningen som pÄverkar lÀrarstudenters instÀllning. Enligt mina resultat bör grannsprÄk alltsÄ ingÄ som enskild kurs inom lÀrarprogrammet vid alla lÀrosÀten, om en positiv instÀllning till grannsprÄksundervisning Àr mÄlet. Dock verkar det krÀvas mer Àn en positiv instÀllning om grannsprÄksundervisning ska fÄ ökad prioritet i svenskÀmnet..

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Uppsatsens titel: En studie om fĂ„mansföretag och dess utdelning? Hur pĂ„verkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?Slutdatum: 2008-06-02Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisningFörfattare: Annu Bhaskar & Daniel TeglundHandledare: Curt ScheutzNyckelord: FĂ„mansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur Ă€gare till fĂ„mansföretag resonerar vid utdelning.Delsyfte: Vilka faktorer pĂ„verkar fĂ„mansföretagen och vad de mĂ„ste ta hĂ€nsyn till.Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.Empiri: Fallstudie pĂ„ fem fĂ„mansföretag och kvantitativ undersökning pĂ„ 50 stycken fĂ„mansföretag.Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fĂ„mansföretagare vid utdelning Ă€r att det ska finnas tillrĂ€ckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsĂ€tta sin verksamhet. NĂ„got som var vĂ€ldigt viktigt för fĂ„mansĂ€garna var att inte överskrida 3:12-reglernas grĂ€nsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjĂ€nst.Revisorn Ă€r Ă€ven en faktor som pĂ„verkar storleken pĂ„ utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes Ă„r 2006..

Studiens syfte Àr att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner Àr utformade. Metoden vi anvÀnt oss av Àr dels intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det Àr inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa Àr helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer Àn andra.

Syftet med detta arbete var att fÄ insikt om hur matematiklÀrare resonerar kring sitt Àmne i förhÄllande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsÀtter att lÀsa pÄ en eftergymnasial nivÄ med teknisk inriktning. Med hjÀlp av fyra kvalitativa intervjuer, jÀmt uppdelade mellan högskole- respektive gymnasielÀrare, diskuteras problematiken. Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit nÀrvarande under en lÀngre tid. Kunskapsbristerna medtagna frÄn föregÄende kurs respektive skolform orsakar svÄrigheter för bÄde elev och lÀrare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och av diverse skÀl misslyckas gymnasielÀrare i att bekÀmpa dessa. Behörighetskraven Àr allt mindre jÀmstÀllda med förkunskapskrav.

Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..