Prevalensen för kronisk smÀrta har ökat i Sverige de senaste fem Ären. Merparten av problemen har muskuloskeletala orsaker. Patienter med lÄngvarig smÀrta har svÄrt att fÄ adekvat behandling och att leva med smÀrta Àr belastande psykiskt varför det Àr viktigt att se till bÄde det fysiska och det psykiska. OmhÀndertagande av ett multidiciplinÀrt team innebÀr att hela mÀnniskan ses. Syftet med studien var att beskriva smÀrtpatienters upplevelser av sin smÀrthantering i efterskedet av en smÀrtrehabilitering dÀr ett kognitivt förhÄllningssÀtt tillÀmpats. Kvalitativ metodik anvÀndes genom att intervjua sex informanter, ett Är efter genomgÄngen smÀrtkurs pÄ ett rehabiliteringscenter i Norrbotten.

Seminariedatum: 2013-05-30Kurs: MĂ€lardalens Högskola, FÖA300, Kandidatatuppsats i Företagsekonomi, 15hp.Författare: Sebastian Enlund & Daniel Kauppinen, VĂ€sterĂ„s.Titel: Hur anvĂ€nds CRM i ishockeyklubben VIK Hockey vars organisation definieras som en hybridorganisation?Handledare: Angelina Sundström.Nyckelord: CRM, Customer Relationship Management, 7P, hybridorganisation .Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva anvĂ€ndandet av CRM i en hybridorganisation. Detta kommer göras genom att studera VIK Hockeys anvĂ€ndande av CRM.Metod: En kvalitativ metod har anvĂ€nts för att erhĂ„lla empirisk data som sedan analyserats tillsammans med de teoretiska resonemang som legat till grund för denna uppsats. Studieobjektet i denna uppsats har varit elitishockeyklubben VIK Hockey.Slutsats: Den slutsats som togs fram i uppsatsen Ă€r den att elitishockeyklubben VIK Hockey inte anvĂ€nder sig utav CRMs fulla potential, det finns stora möjligheter för organisationen att förbĂ€ttra sitt anvĂ€ndande av CRM..

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning synliggöra hur lÀromedel för gymnasieskolans svenska B-kurs gör för att skapa ett intresse hos elever för skönlitteratur. PÄ ett övergripande plan bidrar studien till den forskning som rör ungas intresse och engagemang för skönlitteratur och lÀsning. Fyra lÀromedel för gymnasieskolans litteraturundervisning har valts ut och undersökts kvalitativt med hjÀlp av analysfrÄgor konstruerade utifrÄn nyare forskning om ungas meningsskapande lÀsning. FrÄgorna handlar om texturval och frÄgeuppgifter i lÀroböckerna. Resultaten visar att texturvalet ofta följer ett traditionellt upplÀgg med kronologiska epokstudier.

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Titel: Konsten att bygga ett varumĂ€rke ? vet experter bĂ€st? InlĂ€mningsdatum: 080519Kurs: Kandidatuppsats 15 hpFörfattare: Pernilla Enqvist; 830720 Maria Lindroth; 850802 Handledare: Ulf Ågerup Problem: Hur har kommunikations- och eventbyrĂ„er arbetat med uppbyggnaden av företagets varumĂ€rke?Syfte: VĂ„r uppsats syftar till att undersöka hur företag, kommunikations- och eventbyrĂ„er, som hjĂ€lper andra företag att bygga upp sina egna varumĂ€rken sjĂ€lva har hanterat sin egen varumĂ€rkesuppbyggande process. Genom varumĂ€rkesuppbyggande teorier ska vi undersöka om kommunikations- och eventbyrĂ„ers arbetssĂ€tt kan hĂ€rledas till dessa.Metod: I denna undersökning tillĂ€mpas en kvalitativ metod. Den data som insamlats Ă€r av deduktiv karaktĂ€r samt av bĂ„de sekundĂ€r och primĂ€r art. SekundĂ€rdata genom en litteraturstudie och primĂ€rdata genom intervjuer.Slutsatser: Genom engagerad och kunnig personal som levererar hög kvalitet pĂ„ tjĂ€nsterna som kommunikation- och eventbyrĂ„erna tillhandahĂ„ller har de fĂ„tt rekommendationer som lett till vidare uppdrag och ett gediget nĂ€tverk..

Uppsatsen Ă€r en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielĂ€rare och historikers instĂ€llning till regeringens förslag om att historia A pĂ„ gymnasiet ska fokusera pĂ„ modern historia. Denna instĂ€llning stĂ€ller vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och fĂ„r pĂ„ detta sĂ€tt fram spĂ€nnande resultat. Vi kunde se att Ă„sikterna gĂ„r isĂ€r, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bĂ€st för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnĂ„s. Är det en fokusering pĂ„ moderna tider, eller Ă€r det en lĂ„ng tidsvandring som ger möjligheten att dra lĂ„nga linjer som Ă€r det bĂ€sta? Vi kom fram till att en kurs pĂ„ 100 poĂ€ng, som till största delen fokuserar pĂ„ modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakĂ„t i tiden vore den bĂ€sta lösningen pĂ„ problemet med dagens förslag.

Alla som studerar pÄ gymnasiet lÀser matematik A och blickar man bakÄt har de i grundskolan uppnÄtt minst mÄlen för godkÀnd. DÄ matematikinnehÄllet Àr vÀldigt lika för skolÄr nio och gymnasiets A-kurs Àr det anmÀrkningsvÀrt att inte eleverna upplever repetition i innehÄllet i större utstrÀckning. Studiens syfte Àr att undersöka vad elever och lÀrare anser om övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet i Àmnet matematik. Metoden för genomförandet Àr kvalitativ i enkÀtform med öppna frÄgor. Resultatet visar att det finns viss problematik vad gÀller variation och innehÄll i förkunskaperna.

I detta arbete har jag studerat attityder och anvÀndning av minirÀknare pÄ gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lÀrare upplever minirÀknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ intervjuer av tre gymnasielÀrare samt enkÀtundersökningar hos respektive lÀrares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lÀrarna generellt har en positiv instÀllning till minirÀknaranvÀndande. Till skillnad frÄn sina elever har lÀrarna en nÄgot mer ÄterhÄllsam instÀllning.

Denna rapport behandlar instÀllningar och tankar ledarskap och vad som kan förvÀntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförÀndring pÄ VIDA Vislanda AB dÀr en underhÄllschef ska tillsÀttas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslÀra analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förvÀntningar pÄ den nya tjÀnsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ plats i Vislanda och frÄgorna som stÀlldes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och fÀrdigheter som karaktÀriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vilken typ av ledarfilosofi som efterfrÄgas av de anstÀllda.

Hösten 2004 gick jag en kurs i klÀdsömnad pÄ Folkuniversitetet. Jag hade haft lite syslöjd i skolan tidigare men kÀnde att sy, det mÄste man ju kunna. Sagt och gjort, kursen gick bra, resultatet blev en lÄngÀrmad tröja och ett vÀckt intresse för symaskiner.Under kursen slogs jag av hur trÄkig min symaskin sÄg ut. Varför gjorde den det? De anvÀnds ju av kreativa mÀnniskor och stÄr ofta framme.Under min tid pÄ FIDU i HÀllefors började jag skissa lite pÄ en symaskin, dÄ var jag fascinerad av de gamla svarta gjutgÀrnsmaskinerna med guldornament.

Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbÀttrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoÀng Syfte: Den hÀr studien syftar till att förbÀttra samt ge en större förstÄelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras pÄ intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och mÄluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lÀrande. Detta samband kan anvÀndas för att förstÄ och förbÀttra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. .

Uppsatsens titel: Kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar- En jĂ€mförande fallstudie av golf och innebandySeminariedatum: 2007-06-07Ämne/kurs: FEK 582, C-nivĂ„ 10 poĂ€ngFörfattare: Henrik Gunnarsson, Claes Thenfors, KristianPennermanHandledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Fem nyckelord: Golf, innebandy, ungdomar, kreativkommunikationsstrategi, varumĂ€rkesimage Syfte: Syftet Ă€r att stĂ€lla individuella idrotters förbund ochföreningar mot lagidrotters förbund och föreningar för attse huruvida deras kreativa kommunikationsstrategi riktadmot ungdomar skiljer sig Ă„t. Metod: JĂ€mförande fallstudie av golf och innebandy.Datainsamling har skett genom kvalitativatelefonintervjuer med ansvariga inom respektiveidrottsförbund och pĂ„ föreningsnivĂ„. Teoretiska perspektiv: Teorier med fokus pĂ„ kommunikation, musik, varumĂ€rkesimage, kĂ€ndisar och media. Slutsatser: Innebandyn arbetar mer mĂ„linriktat Ă€n golfen,med kreativ kommunikationsstrategi riktad till ungdomar..

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.

LÄngtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt de senaste Ären. I huvudsak Àr det den stressrelaterade psykiska ohÀlsan som ökar och dÀr utmattningssyndromet stÄr för en betydande del.NÄgra av de verksamheter som Àr hÄrt drabbade Àr vÄrd, skola och omsorg som drivs i kommunal regi. Ronneby kommun tog dÀrför Är 2002 initiativet till att försöka minska nyinsjuknandet genom att identifiera personer med stressproblematik och sedan med en tio mötestillfÀllen lÄng kurs i LÀnshÀlsan i Blekinges regi förhindra insjuknandet.Kursens upplÀgg bestod i samtal i grupp med kognitiv inriktning, utbildning i nio olika stressrelaterade teman, basalkroppskÀnnedom och avslappning.Kursens deltagare var tio kvinnor varav nio med stressrelaterade symtom och en med kronisk smÀrta. Samtliga deltagare angav förbÀttring i sina symtom, och att man Àndrat beteende och upplever minskat stress och belastning sÄvÀl pÄ arbete som pÄ fritid. Kursen minskade dÀrmed risken för insjuknande i utmattningstillstÄnd alternativt risken för lÄngtidssjukskrivning i stressrelaterade besvÀr..