En vÀxande tjÀnstesektor som fÄr allt större betydelse och en ökad konkurrens om kunderna Àr den finansiella tjÀnstemarknaden. Denna förÀndring pÄ den finansiella tjÀnstemarknaden har lett till ett skifte i synen pÄ marknadsföring. Marknadsföring av den fysiska produkten har alltmer ersatts av ett fokus pÄ vÀrdeskapande och pÄ att utveckla lÄngsiktiga relationer. Detta innebÀr till exempel att tjÀnsteföretag idag i större utstrÀckning samarbetar med sina kunder i skapandet av den tjÀnst som levereras, vilket innebÀr att en ökad vikt lÀggs pÄ kÀnnedom om kundens behov för att sÀkerstÀlla korrekt utformning och leverans. Denna studie Àmnar beskriva kunders uppfattningar om ett kundbonussystem och den genomförs pÄ uppdrag av LÀnsförsÀkringar Bergslagens Lantbruksavdelning. Fokus ligger pÄ företagets kundbonussystem ?Guldkund? med avsikten att utreda skillnader i synen pÄ detta mellan de tvÄ kundgrupperna Guldkunder och Silver-/Bronskunder.

Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ, utifrÄn existerande teorier och med hjÀlp av insamlad empiri, vilka parametrar i ett kundperspektiv som Àr av betydelse vid utvecklingen av en prissÀttningsförmÄga bland business-to-business-företag.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod vars ansats Àr av abduktiv karaktÀr. Den empiriska datan har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer vilka har genomförts via personliga möten samt via telefon. DÄ vi betraktar prissÀttning som en förmÄga, vilken Äterfinns inom företaget, sÄ utgÄr det teoretiska ramverket frÀmst frÄn det resursbaserade synsÀttet vilket styrks av en akademisk artikel som beskriver och förklarar bakgrunden till att prissÀttning kan ses som en förmÄga. DÀrutöver beskriver vi den vanligaste prissÀttningsstrategin företag emellan; cost/plus-strategin. Vi argumenterar för att företag bör införa rutiner och skapa en entydig struktur, med sÀrskild fokus pÄ tre omrÄden, för att försÀkra kunden om att de erbjuder produkter med kundvÀrde.

The purpose of this study is to examine what characterizes brand identity and positioning regarding festivals on the current Swedish festival market. In relation to our purpose we are also going to analyze how festival attendees relate to a festivals brand identity. Our research question is as follows:What characterizes festivals brand identity and positioning on the current Swedish festival market?This study has been written with a qualitative research method and an inductive approach. Our empirical foundation is built on a rich content based on personal interviews.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

De senaste Ärtiondenas globala expansion har lett till förÀndringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet mÄste förhÄlla sig till. En ökad mÄngfald, teknologins utveckling, och förÀndrade kundrelationer Àr nÄgra av de faktorer som pÄtvingat förÀndringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag mÄste ledarskapet individanpassas mer istÀllet för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i tvÄ av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende pÄ ledarskapets pÄverkan pÄ sÀljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat pÄ att analysera medarbetarnas syn pÄ hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

Segling Àr en stor sport i Sverige. Var sjÀtte svensk Àger en bÄt vilket innebÀr att det finns över en miljon fritidsbÄtar landet. 15000 personer arbetar inom bÄtbranschen. I Uppsala finns det tre stora bÄtklubbar samt flera mindre. Flera SM vinnare och VÀrldsmÀstare har genom Ären fostrats pÄ Ekolns vatten.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

I och med globaliseringen ökar konkurrensen mellan företagen och utifrÄn detta har vÀrdet av att bevara goda kundrelationer under senare tid hamnat i fokus. Det har skett ett skift frÄn den traditionella transaktionsmarknadsföringen, med produkten i centrum, till relationsmarknadsföringen. Tack vare den informationsteknologiska utvecklingen under de senaste Ären har relationsmarknadsföringen fÄtt hjÀlp framÄt. FörbÀttrade datasystem möjliggör för företag att lagra och anvÀnda relevant information gÀllande sin kundbas. Ett populÀrt sÀtt att tillgodose sig information i syfte att stÀrka relationen till kunden, och pÄ sÄ sÀtt öka lönsamheten, Àr att investera i ett kundlojalitetsprogram.

Sammanfattning Titel: Återkoppling till kunden ? steget mĂ„nga företag glömmer Författare: Johanna Labraaten och Fanny MurĂ©n Bakgrund: Att vĂ€rna om kundrelationer Ă€r viktigt inom de flesta branscher. UtifrĂ„n ett fastighetsföretags perspektiv strĂ€var man alltid efter lojala hyresgĂ€ster och en lĂ„ngsiktig relation. Genom god service och kontinuerlig kommunikation skapas bra förutsĂ€ttningar. Företagets hantering och kommunikation vid felanmĂ€lningar bidrar till hur hyresgĂ€sten upplever företaget.

TillvÀxt Àr ett sÀtt för företag att överleva pÄ marknaden genom att antingen öka eller behÄlla sina marknadsandelar. För att fortsÀtta vÀxa pÄ en konkurrensutsatt marknad Àr det viktigt att företag utvecklar sina tjÀnster och hittar nya sÀtt att skapa vÀrde för kunderna. Revisionsbranschen har lÀnge kunnat sitta pÄ sin kammare med övertygelsen om att affÀrerna rullar in, nÄgot som förÀndrades i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Studien avser att besvara hur affÀrsmodellen som koncept kan anvÀndas för att förstÄ varför tillvÀxten skiljer sig Ät mellan olika revisionsbyrÄer. Syftet med studien Àr att utifrÄn resursbaserad teori öka förstÄelsen för konkurrenskraften i revisionsbyrÄers affÀrsmodeller.

Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Syfte: Syftet var att undersöka vad som krÀvs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget pÄ sponsring av Gefle IF fotboll och pÄ sÄ sÀtt avancera uppÄt i sponsortrappan samt vad företagens syfte med sponsringen av Gefle IF fotboll Àr.? Vad krÀvs för att Gefle IF fotbolls företagspartners ska satsa en större del av sin marknadsföringsbudget pÄ sponsring av Gefle IF fotboll och pÄ sÄ sÀtt avancera uppÄt i sponsortrappan?? Vad Àr Gefle IF fotbolls företagspartners syfte med sponsring till föreningen?Metod: Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att samla in information. Vi har gjort intervjuer med den sponsoransvarige pÄ respektive företag samt med Magnus Lindmark, marknadschef för Gefle IF fotboll. Vi har sedan jÀmfört den insamlade datan med teorin i ett analysavsnitt.Resultat & slutsats: Uppsatsen visar att de flesta företag skulle vara intresserade av att avancera i sponsortrappan pÄ ett eller annat sÀtt, antingen i rena pengar eller genom andra ÄtgÀrder som ger ett mervÀrde till Gefle IF fotboll. Syftet med sponsring varierar hos företagen.Förslag till fortsatt forskning: Vi valde att fokusera pÄ Gefle IF fotbolls företagspartners, det vore intressant att fÄ en bild av hur företag ur andra sponsorgrupper ser pÄ sin sponsring av föreningen.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Dagens konkurrenskraftiga samhÀlle medför större rivalitet om kunderna vilket omöjliggör för företag att endast vara passiva och vÀnta pÄ kundernas infinnande. IstÀllet krÀvs differentiering för att utmÀrka sig bland ett stort antal existerande företag. Ett sÀtt Àr att forma speciella band till kunderna som gör dessa lojala till det egna företaget. Men frÄgan Àr om det verkligen finns förutsÀttningar för att detta ska kunna ske inom dagens detaljhandel? Vad Àr det som behöver förbÀttras för att större kundlojalitet ska kunna uppnÄs?Syftet med vÄr uppsats Àr att studera hur företag inom retailbranschen arbetar med att skapa lÄngsiktiga kundrelationer.