Is culture accessible to all in Sweden or do challenges in accessibility begin in childhood? During the academic year of 2010/2011 the Schools for Music and Arts in Göteborg participated in a project entitled En Kulturskola för alla (A School for Music and Arts for All). This thesis' objective is to describe the project as well as examine the method the Schools of Music and Arts use to include children with disabilities and what suggestions can be made to further develop the project. Through En kulturskolla för alla, approximately 200 children with disabilities now haave better teachers. The project included 18 music and arts teachers from eight schools.

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: Kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

I detta arbete beskriver jag FMT-metoden ? Funktionsinriktad musikterapi och visar på hur den kan motsvara mål som är formulerade i grundsärskolans läroplan. Jag lyfter vid sidan av den även fram Salamancadeklarationen. Jag gör en kort beskrivning av SI-terapi ? sensorisk integrationsterapi och jämför den med FMT-metoden. Min slutsats är att metoden lämpar sig ypperligt vid arbete i såväl grundsärskolan, som i den ordinarie grundskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller Kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt.

Josefs Gitarrum är ett IT-stöd i gitarrundervisningen vid Sundsvalls Kulturskola. Det är utformat som en Internetkonferens där gitarrläraren och gitarrelever kan kommunicera med varandra. Syftet med denna studie var att undersöka hur internetkonferensen Josefs Gitarrum uppfattas av gitarreleverna och andra instrumentpedagoger. Syftet var också att undersöka hur gitarreleverna använder sig av Josefs Gitarrum samt om kommunikationen mellan lärare och elev påverkas genom konferensen. Sex elever med stor erfarenhet av Josefs Gitarrum intervjuades och fyra lärare vid Sundsvalls Kulturskola gruppintervjuades.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal Kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

I detta arbete studeras metoder att lära ut jazzimprovisation på elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrån litteratur och tidigare forskning, ämnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lära ut detta på elgitarr. I resultatdelen redovisas och jämförs vad fyra elgitarrlärare vid Kulturskola och gymnasium tänker kring ämnet jazzimprovisation, samt metoder för att lära ut det. De berättar utifrån sin erfarenhet som elgitarrlärare om vilka svårigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning på elgitarr. De talar också om metoder de inte använder i dagsläget, men kan tänka sig använda.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och Kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller Kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och Kulturskola.Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.Inom musik- och Kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och Kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare.

Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal Kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enKulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ?det är tråkigt?.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten gerKulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i Kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare. Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning..

English title: Parents? expectations of municipal school of music and of arts.Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master´s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sångämnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fått lite träning i att bedöma sång och framförallt att bedöma för betygsättning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sånglärare går tillväga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de på bedömning i sångämnet? Finns det något som är problematiskt kring bedömning i sång? I den här studien har fyra sånglärare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sångämnet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller Kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen.