This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition.

This master is a study of the co-operation between "Angered?s culture schools" and compulsory schools. In many reports of today one can see that there is a lack of co-operation between compulsory school and other cultural institutions. This master aims to study a ?good example? to see what makes it successful in the terms of organizational conditions, profession, authority and legitimacy as well as knowledge creation.

The object of this master thesis is to question why the sheet music heldby libraries is not used more than it is. I have mainly studied the inc idenceof any cooperation between the music schools and libraries,whether there has been consultation on the purchase of sheet musicand whether the music schools borrowed sheet music from the libraries.For the thesis qualitative methods were used in the form of interviewswith ten leaders in music or cultural schools in Sweden. The mainstudy has been focused on the library and music school in Vänersborg.To compare my results and draw conclusions I have used the work ofSanna Taljas: Music, Culture and the Library: an analysis of Discourses.The result of the study showed that there is very little cooperation betweenthe library section for music and the music school. The greatestinterest for cooperation appears to come from the library personnel.Both the library and the music school personnel claim insufficient timeand money for their lack of cooperation..

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå gitarrundervisning ur ett genusperpektiv. Fyra gitarrlärare på en Kulturskola i Norrland intervjuades. Intervjuerna skrevs sedan ner ordagrant och analyserades, och i den processen bildades tre nyckelbegrepp som också var kopplade till studiens forskningsfrågor. Resultaten diskuteras sedan i relation till tidigare forskning. I diskussionen förklaras att tidigare forskning indikerar på att fler tjejer än killar väljer att spela gitarr, oavsett ålder medan denna studies informanter beskriver att könsfördelningen bland deras elever är ganska jämn när de är yngre, men att i senare delen av högstadiet och i gymnasiet är det fler killar som spelar gitarr.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller Kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Detta examensarbete är en studie om danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslärare.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lärare använder i sin undervisning i syfte att påverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgångspunkten vilar i såväl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt två webbenkäter. Informanterna för intervjuerna är verksamma instrumentallärare i såväl Kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nå ett resultat.Resultatet visar på att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers övningsmotivation sträcker sig utanför undervisningsrummet, dessa är ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhället. För att som lärare kunna påverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstående faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir därmed att eleverna påverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket läraren bör ha med i beräkningen..

Studien syftar till att jämföra två institutioner inom frivillig musikundervisning: Kulturskola och studieförbund. Jämförelsen baseras på sju kvalitativa intervjuer med lärare och cirkelledare från de olika organisationerna. Det är pedagogernas syn på sitt arbete som står i fokus genom intervjuer. Den grundläggande frågeställningen hur undervisningen på de olika organen är upplagda och utförs sammanställs och jämförs genom frågor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lärarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jämföra två institutioner med samma förutsättningar vad gäller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lära av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv återkommer genom frågan huruvida interaktionen mellan läraren, eleven och innehållet gagnas i lärosituationen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka när och hur gitarrpedagoger inom Kulturskolan arbetar med sina elevers övning och övningsmetod, samt vilka kopplingar mellan övning och lärande som framkom i lärarnas resonemang. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner av varierande ålder, kön, erfarenhet och huvudsakligt undervisningsområde. Vi fann att samtliga lärare kommunicerade med sina elever kring övning. Flertalet kommunicerar kring övning kontinuerligt, varje lektion, terminsvis eller med jämna mellanrum. Kommunikationen skedde dels passivt, genom förebildande, och aktivt genom diskussion.

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in Värmland. The questions treated, among other things, what affects children?s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required..

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelärares tankegångar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser på det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lärarnas värderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes som metod för ändamålet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lärarna se två olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplägg möjliggjorde att variationer i lärarnas bedömningar kunde upptäckas.Hermeneutiken har använts som vetenskapligt förhållningssätt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lärarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkesspråk saknas.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.