Sök:

Sökresultat:

2068 Uppsatser om Kulturella möjligheter - Sida 43 av 138

Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Att lindra smÀrta och lidande - ett kulturellt perspektiv

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.

Samordningsteamets rehabiliteringsinsatser : En kvalitativ intervjustudie av deltagares upplevelser av ett lokalt Samordningsteams insatser

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Bemötande och delaktighet - En kvalitativ studie om Àldres möjligheter att pÄverka bistÄndsbeslut i mötet med bistÄndshandlÀggare

Denna studie undersöker Àldre mÀnniskors upplevelser av bemötande och delaktighet i samband med bistÄndsbeslut gÀllande hemtjÀnst. VÄra resultat visar att personerna kÀnde stort förtroende för bistÄndshandlÀggaren och var delaktiga i sin ansökan om hemtjÀnst utifrÄn deras synpunkter och önskemÄl. Personerna har tagit kontakt med bistÄndshandlÀggaren i det skede av livet som hjÀlp har varit nödvÀndigt för att klara vardagen i hemmet. Teorin som tillÀmpades var symboliskt kapital och Àr baserad pÄ kulturella, sociala och ekonomiska kapital som ger status i samhÀllet, beroende pÄ sammanhanget..

Att  utveckla elevernas kulturella kompetens : En kvalitativ studie om sex pedagogers interkulturella förhÄllningssÀtt

Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

Hur p?verkar den socioekonomiska platsen kompensatoriska praktiker p? fritidshemmet?

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Organisationskultur i begynnelsen

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

OmvÄrdnadsÄtgÀrder vid preoperativ Ängest : En litteraturstudie

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Ditt sÀtt? Mitt sÀtt? RÀtt sÀtt? Sjuksköterskors upplevelser av svÄrigheter inom mÄngkulturell palliativ omvÄrdnad

I Sverige lever idag mÀnniskor med mÄnga olika kulturella bakgrunder. Ikombination med att befolkningen blir allt Àldre stÀller detta nya krav pÄ denpalliativa vÄrdsektorn, som har utvecklats i Sverige de senaste decennierna.Detta gör att det mÄngkulturella perspektivet blir viktigt att belysa i dettasammanhang. I bakgrunden lyftes dels vikten av att se till individens egenlivsvÀrld och kulturella vÀrderingar, men ocksÄ behovet av utbildning i specifikkulturkunskap. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka svÄrighetersom sjuksköterskor upplever inom mÄngkulturell palliativ omvÄrdnad.Resultatet baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Av dessa var nio kvalitativa,tvÄ kvantitativa och en var en review.

Entreprenörskap i Sverige och Japan : En komparativ studie utifrÄn GEM 2007

Syfte: Syftet med denna studie Àr att jÀmföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att fÄ en förstÄelse för varför sÄ olika lÀnder bÄda har sÄ lÄgt entreprenörskap. Jag har valt att avgrÀnsa mig till data hÀmtade frÄn GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jÀmförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundÀr data frÄn en rapport frÄn GEM 2007. I detta arbete har mitt förhÄllningssÀtt frÀmst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstÄr nÀr man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. LÀnder tenderar att gÄ frÄn en hög nivÄ av entreprenörskap till en lÄg nivÄ nÀr man gÄr frÄn bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen nÀr lÀnder nÄtt en avancerad nivÄ av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband sÄ skiljer sig lÀnder fortfarande mycket Ät nÀr det kommer till entreprenörskap och förÀndringarna verkar vara ihÄllande.

SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Lojalitet i resebranschen : En studie om hur svenska researrangörer arbetar med att skapa lojalitet och starka relationer pÄ Internet

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Implementering av assisterande AI i straffprocessr?tten ? En analys kring m?jligheter och sv?righeter f?r AI g?llande bed?mningen av vittnesutsagor

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->