Syftet med denna studie Àr att undersöka kunskaper om jordens energiflöde i Ärskurs 9 och pÄ gymnasiet efter genomgÄngen kurs naturkunskap A. Vi vill Àven undersöka om kursplanernas mÄl och kriterier som tÀcker detta omrÄde uppfylls, samt hur eleverna tillÀmpar ett naturvetenskapligt sprÄk. I undersökningen jÀmfördes svaren mellan elever i Äk 9, elever som gÄr samhÀllsvetenskapligt program och naturvetenskapligt program pÄ gymnasiet. Totalt deltog 144 elever i en enkÀtundersökning dÀr de fick besvara frÄgor av öppen karaktÀr om energikedjor. En möjlig slutsats gÀllande denna studie Àr att en större andel elever pÄ gymnasiet jÀmfört med Äk 9 har i sina svar angivit fler steg i energikedjorna. Gymnasieeleverna har tydligare beskrivit energikedjorna med flera naturvetenskapliga begrepp och termer.

Human Computer Interaction (HCI) handlar om att utveckla produkter med god anvÀndbarhet. Med anvÀndbarhet menas att system ska vara lÀtta att anvÀnda och lÀra. Jakob Nielsen Àr en av förgrundsfigurerna nÀr det gÀller riktlinjer för hur detta ska uppnÄs. Han har utvecklat tio kriterier som kan anvÀndas för att ett sÄ bra system som möjligt ska kunna utvecklas.PÄ senare Är har forskare börjat se till, inte bara tekniska aspekter utan Àven till de kÀnslor som anvÀndaren kan tÀnkas uppleva under det att denna interagerar med en webbsida. Ett flertal forskare har utvecklat teorier kring begreppet Flow.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr dels att belysa hur skolledare anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetens de har till sitt förfogande, dels att kartlÀgga vilka förhÄllanden skolledare önskar fÄ undersökta och belysta i sina verksamheter, samt att inventera vilka skolutvecklingsbehov skolledare anser det finns nÀr det gÀller att möta alla elever. Vi vill ocksÄ undersöka hur man utvÀrderar de insatser som görs med elever i behov av sÀrskilt stöd..

Den europeiska tekniska specifikationen CEN/TS 15912 beskriver brandskyddets bestÀndighet för brandskyddsbehandlade trÀpaneler som inkluderande bruksklasser för anvÀndning inomhus och utomhus. Produkter avsedda för utomhusbruk exponeras för accelererade Äldrings metoder motsvarande vÀderexponering utomhus. Brandteknisk utvÀrdering i CEN/TS 15912 utförs i konkalorimeter genom att prova den brandskyddade produkten före och efter Äldring. Kriterier vid provning i konkalorimeter med strÄlningsnivÄn 50 kW/m2 finns idag för brandskyddsbehandlade trÀpaneler. I detta examensarbete har trÀgolv provats i konkalorimeter för att ta fram kravkriterier i CEN/TS 15912.Studien inkluderade 20 olika trÀgolv av trÀslagen gran, ek, lÀrk, lönn, bok och furu.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförĂ€ndring Ă€r i full gĂ„ng har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsĂ€gare Ă€r det en möjlighet att bevisa för sina hyresgĂ€ster och köpare att byggnaden Ă€r hĂ„llbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivĂ„ av hĂ„llbarhet som bestĂ€ms utifrĂ„n standardiserade kriterier. FastighetsĂ€garen kan alltsĂ„ anvĂ€nda certifikatet i marknadsföringssyfte.Den hĂ€r studien undersökte om en byggnad som Ă€r byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. MĂ„let var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

Höstterminen 2011 infördes Introduktionsprogrammen (IM) i den svenska gymnasieskolan och ersatte dÄ Individuella programmet som var till för de elever som under sin grundskoletid inte nÄtt behörighet att söka till ett nationellt program. IM bestÄr av fem inriktningar och kan lÀggas upp pÄ olika sÀtt nÀr det kommer till teoretiska Àmnen, praktik och studier pÄ de nat-ionella programmens kurser. Syftet i denna studie Àr att beskriva hur en gymnasieskola orga-niserar undervisningen och hur stöd och sÀrskilt stöd utformas pÄ IM. Den teoretiska utgÄngspunkten frÄn vilket materialet belyses Àr Perssons (1998) modell dÀr den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrÄn ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Modellen visar vilka konsekvenser olika pedagogiska och specialpedagogiska synsÀtt och stÀllningstaganden fÄr pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.Uppsatsen Àr en fallstudie gjord pÄ en medelstor gymnasieskola.

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetÀra unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförÀndringar. Studeras stabilisatorerna en aning nÀrmare Àr detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nÀmndes ocksÄ stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men nÄgra empiriska bevis pÄ storleken presenterades aldrig. Jag bestÀmde mig dÀrför att gÄ till grunden med frÄgan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillrÀckliga för ett EMU medlemskap.

SAMMANFATTNING: MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna. Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet. Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten, verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.