SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att fÄ en diagnos Àr en fördel eller en nackdel för individen. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes Ätta intervjuer med fyra ungdomar och deras förÀldrar, om hur diagnosbeskedet pÄverkat dem, familjen, kamrater och skolgÄng. Resultatet pekar pÄ att en diagnos innebÀr en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjÀlp i skolan, samt medför positiva förÀndringar i familjen och bland kamrater..

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Vi har pÄ uppdrag av ?mobiloperatör X? genomfört en empirisk undersökning gÀllande mobilanvÀndning. Mobiloperatör X Àr intressant eftersom företaget vill utveckla en bÀttre förstÄelse för sina mobilanvÀndare och mobilanvÀndarnas behov inom mobilabonnemang. Idag befinner vi oss i ett upplevelsesamhÀlle (Pine & Gilmore, 1999) och idag vÀrdesÀtter konsumenter upplevelser. Det Àr inte lÀngre de fysiska egenskaperna och fördelarna som följer med produkten, som skapar vÀrde.

Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa Àr uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött pÄ, samt vad man ska tÀnka pÄ vid uppstart och anvÀndning av en developer zone.Att lÄta sin developer zone vara helt öppen eller helt stÀngd Àr inte det mest optimala sÀttet eftersom man i den helt öppna versionen lÄter sin information vara tillgÀnglig för allt och alla. Den helt stÀngda versionen stÀnger ute kunskap frÄn developer zonen. Genom att sÀtta upp en developer zone med bÄda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjÀnster/produkter och en stÀngd del för företag som tillsammans med Àgaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, sÄ uppnÄr man en mer kontrollerad form.

I dagslÀget Àr den hÄllbara utvecklingen hetare Àn nÄgonsin. Det rör sig inte om en ekologisk trend utan ett faktum, vi mÄste ta ansvar för vÄra handlingar. Projektet resulterar i ett formförslag pÄ en golvarmatur i plast som möter SvanenmÀrkningens kriterier..

Projektledningsmodellen PROPS Àr framtagen utav Ericsson under 1980-talet. Den gerriktlinjer för hur olika projektarbeten ska fungera och Àr i den meningen ocksÄ vÀldigtgenerell. I dagslÀget finns det ingen specifik metod som kompletterar den vidimplementering av standardsystem. Standardsystem Àr en form av IT-lösning,programvara, som direkt kan tas i bruk. Normalt krÀvs dock vissa anpassningar sÄvÀl isjÀlva systemet som i företagets verksamhet för att fÄ en fungerande lösning.Studien har i syfte att ta reda pÄ om VÀlja och Förvalta Standardsystem-metoden (VFS)skulle kunna vara ett komplement till PROPS.

Bakgrund: KoncentrationssvÄrigheter Àr ett vanligt begrepp nÀr pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvÄrigheter och detta bekymmer kan yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt. Det stÀller krav pÄ skolan att upptÀcka, identifiera och förstÄ dessa elevers svÄrigheter, dÀr kunskap och synsÀtt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter. För att ge eleven de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande och utveckling krÀvs att skolan uppmÀrksammar elevens svÄrigheter i ett sÄ tidigt stadium som möjligt. Det blir dÀrmed viktigt att lÀrare, inte minst i de tidigare skolÄren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever med koncentrationssvÄrigheter.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares, sÀrskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av sÀrskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om inkluderande undervisning, uppfattningar om inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhÄllande till inkludering, uppfattningar om lÀrares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna sjÀlva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv dÀr vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad det innebÀr att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhÀlsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förvÀntningar och krav frÄn omgivningen och hur specialpedagogen ser pÄ sin kompetens och roll i elevhÀlsan. Teori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med utgÄngspunkten att elevhÀlsan Àr ett multiprofessionellt team dÀr olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingÄr i teamet och dennes roll analyseras utifrÄn special-pedagogiska perspektiv. ElevhÀlsan Àr en sprÄklig verksamhet dÀr problem definieras och ÄtgÀrdas med hjÀlp av talet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Höstterminen 2008 Äterinfördes speciallÀrarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallÀrarna i matematik och frÄgan Àr hur denna yrkesroll gestaltar sig, dÄ tidigare forskning pÄvisat svÄrigheter att förÀndra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och dÀrigenom mandat att ocksÄ pÄverka speciallÀrarens yrkesroll. Med utgÄngspunkt i detta var studiens syfte att, utifrÄn speciallÀrares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallÀrare i matematik. Syftet var ocksÄ att tolka, beskriva och analysera hur mÄlen för speciallÀrarutbildningen kommer till sin rÀtt i den praktiska verksamheten.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Studiens syfte var att söka förstÄ och visa pÄ praktiska exempel pÄ hur ett inkluderande arbete kan se ut i en engelsk grundskola (Secondary School). FrÄgestÀllningarna i undersökningen sökte belysa definitionen av begreppet inkludering, konkreta arbetsmetoder bland pedagoger, specialpedagogisk personal och skolledning för att skapa inkludering samt utmÀrkande möjligheter och hinder i detta arbete. Studiens förankrades med utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella teori dÀr de specialpedagogiska perspektiven utgjordes av det kategoriska, det relationella och i viss mÄn det organisatoriska. Aktuell teori och perspektiv hjÀlpte till att strukturera upp insamlad empiri. Insamlingen skedde med hjÀlp av observationer, samtal och kvalitativa intervjuer under fyra dagar hösten 2013. Studien var en fallstudie i en engelsk skola i London med cirka 1200 elever i Äldrarna 10-19 Är, ett hundratal lÀrare och ett tjugotal lÀrarassistenter.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om det finns nÄgra likheter och skillnader i deras arbetssÀtt. Syftet med denna studie Àr att klargöra hur dessa fem förskolor anvÀnder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid Àr det lÀttaste dÄ det inte finns nÄgot definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) pÄ de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjÀlp av externa insatser i form av handledning nÀr de anser att deras egen kunskap inte rÀcker till och alla pedagoger sÀger att de arbetar med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. En skillnad som framkommit Àr att en av förskolorna anvÀnder sig av ÄtgÀrdsprogram och pÄ sÄ satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit Àr nÀr pedagogerna vÀljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det Àr olika personer som skriver dokumenten pÄ de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrÄn Àr frÄn mÄnga olika forskare, frÄn Är 1993.Vi har frÄn början utgÄtt frÄn Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma omrÄde (arbetssÀtt och vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd) som vi har undersökt.