FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

Syftet Àr i denna studie att undersöka hur nÄgra förskolechefer beskriver det specialpedagogiska stödet pÄ sina förskolor, hur det formas och hur samarbetet fungerar med de specialpedagoger som finns som stöd. Arbetet handlar Àven om förskolechefernas redogörelser kring det stöd de fÄr frÄn respektive huvudman nÀr det gÀller det specialpedagogiska omrÄdet. Insamlingen av data har skett genom en kvalitativ metodansats, genom halvstrukturerade intervjuer med sex stycken förskolechefer.Resultatet Àr uppdelat i fyra teman och visar att förskolecheferna har tillgÄng till specialpedagogiskt stöd och beskriver samarbetet som vÀl fungerande. Dock uttrycker nÄgra av förskolecheferna en önskan om att ha en specialpedagog pÄ enheten. De anser vidare att nÄgra av specialpedagogens huvuduppgifter Àr att handleda pedagogerna samt att utföra observationer.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n kriterier som Lundberg och Reichenberg stĂ€llt upp för lĂ€ttlĂ€sthet pröva omdet Ă€r möjligt att göra bedömningar om huruvida en lĂ€robokstext Ă€r lĂ€ttlĂ€st eller inte. UtifrĂ„n Lundberg &Reichenbergs kriterier granskas tre lĂ€roböcker som heter Vi lĂ€ser, Huset pĂ„ AlvĂ€gen och Förstagluttarna a,b och c. Vi lĂ€ser gavs ut första gĂ„ngen 1989 och andra upplagan 2005, Huset pĂ„ AlvĂ€gen gavs ut 2008 ochFörstagluttarna gavs ut första gĂ„ngen 1999 och en andra upplaga 2007.Kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet handlar om att lĂ€ttlĂ€sta texter Ă€r ganska korta, att texten innehĂ„ller ett tilltal tilllĂ€saren, att meningarna i texten Ă€r varierande olika lĂ„nga, att texten binds ihop av sammanbindande ord ochatt texten inte innehĂ„ller lĂ„nga substantiv. Dessutom ska texten inte ha för mĂ„nga olika och svĂ„ra ord, textenska vara skriven sĂ„ att sambanden mellan olika hĂ€ndelser Ă€r tydlig, att passiv form undviks och slutligen atttexten Ă€r skriven med konkreta begrepp. UtifrĂ„n kriterierna stĂ€lldes följande tre frĂ„gestĂ€llningar: Är detmöjligt att utifrĂ„n Lundbergs och Reichenbergs kriterier bedöma graden av lĂ€ttlĂ€sthet? Skiljer siglĂ€roböckerna Ă„t ifrĂ„ga om de Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n kriterierna? Om ja! PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer de sig Ă„t?UtifrĂ„n kvantitativa och kvalitativa metoder dĂ€ribland utrĂ€kning av LIX, berĂ€kning av antalet substantiv ochkvalitativ textgenomgĂ„ng visar resultaten att lĂ€roböckerna Ă€r lĂ€ttlĂ€sta utifrĂ„n de uppstĂ€llda kriterierna.Resultaten visar ocksĂ„ att böckerna skiljer sig en del Ă„t i utformning och i de olika kriterierna för lĂ€ttlĂ€sthet.Reultatet har kopplats till tidigare forskning om lĂ€ttlĂ€sta texter..

Latensfasen Ă€r den första fasen i ett förlossningsarbete och Ă€r en normal process, trots detta Ă€r den komplex och svĂ„rdiagnostiserad. Det finns ingen direkt grĂ€ns mellan förvĂ€rkar och latensfasens början, dĂ€remot finns en tydligare beskrivning av nĂ€r den aktiva fasen startar. Att latensfasen inte Ă€r vĂ€l definierad kan innebĂ€ra problem för barnmorskor i deras möte med dessa kvinnor. En lĂ„ng latensfas Ă€r relaterat till ett antal problem för den födande kvinnan, sĂ„som trötthet, uppgivenhet, smĂ€rta, oro och olika förlossningskomplikationer. Även risken för interventioner ökar om kvinnan kommer in i ett tidigt skede till förlossningsavdelningen, och Ă€nnu inte Ă€r i aktivt fas.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Extern validitet hos personlighetstest kan studeras genom att testet stÀlls motvariabler som mÀter arbetsprestation. Syftet med studien var att undersökavaliditeten hos det arbetslivspsykologiska personlighetstestet UPP (Sjöberg,2008). Ett hundra anstÀllda inom polisen, varav 50 kvinnor, tog testet via enInternetplatform. Som externa kriterier anvÀndes i studie 1 (N = 100)polisens lönekriterier och i studie 2 (N = 46) ett objektivt kriterium i form avantal förhör för utredare. Resultaten indikerar att vissa variabler i UPPtestetvisade tillfredsstÀllande validitet mot de externa kriterierna.Emotionell stabilitet uppvisade tillfredsstÀllande validitet mot kriterierna ienlighet med tidigare forskning.

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har föranlett att allt fler företag vÀljer att komplettera sin ekonomiska redovisning med en redogörelse för hur de ser pÄ företagets roll i samhÀllet. Den gemensamma nÀmnaren för företagens ansvarsfulla företagande kallas för hÄllbar utveckling. Det vill sÀga en utveckling dÀr ekonomisk tillvÀxt mÄste kopplas till miljöhÀnsyn och socialt ansvar. Denna redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka vilka motiv företagen hade med att bedriva en hÄllbarhetsredovisning och om granskning av dessa redovisningar kunde ske pÄ ett trovÀrdigt och objektivt sÀtt.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och kritiskt granska kriterierna för förskolans möjlighet att fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilka kriterier som gÀller för att förskolan ska kunna fÄ extra resurstilldelning för barn i behov av sÀrskilt stöd, hur budgeten för förskolans möjlighet till resurstilldelning ser ut samt vad begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? innebÀr för vÄra informanter. Vi har gjort litteraturstudier dÀr vi bland annat studerat specialpedagogiken ur ett historiskt perspektiv, begreppen specialpedagogik, normalitet, integrering, ?en skola för alla? samt utfört intervjuer i en kommun i Norrbotten.

För att framgÄngsrikt kunna marknadsföra sina tjÀnster mÄste företag ha kunskap om vilka kriterier kunder anser vara viktiga vid val av leverantör. Syftet med denna uppsats var att identifiera vilka kriterier villaförsÀljare anser vara viktiga och vilka som anses vara avgörande nÀr de utvÀrderar och vÀljer fastighetsmÀklare. Undersökningen skedde i form av en enkÀtstudie. EnkÀten skickades till alla privatpersoner som hade villa till försÀljning i PiteÄ kommun under en vecka i maj 2002. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att respondenterna anser att mÀklarens trovÀrdighet, dennes instÀllning och upptrÀdande, mÀklarens förstÄelse för kundens behov och intressen samt personalens kompetens och sakkunskap var de fyra viktigaste faktorerna.

Skanska Sverige AB vill undersöka möjligheterna att SvanenmÀrka sitt flerbostadshuskoncept ModernaHus. I dagslÀget Àr det endast smÄhus som kan SvanenmÀrkas. För att fÄ ett smÄhus SvanenmÀrkt krÀvs att 50 obligatoriska kriterier uppfylls, samt att bland 8 poÀnggivande kriterier erhÄlla 23 poÀng. Rapporten Àr gjord som en fallstudie pÄ ModernaHusprojektet Söderberg 3 i Kristianstad. Analysen utfördes i tvÄ delar.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers kÀnslor kring matematik. En jÀmförelse mellan elever i skolÄr 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Projektledarskap Àr en företeelse som Àr relativt ny bland olika verksamheter i samhÀllet, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta omrÄde. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror frÀmst pÄ att projektarbetsformen medför kortare ledtider frÄn analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt Àr en uppgift som inte alltid Àr helt lÀtt. Det Àr oftast projektledaren som fÄr ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsstÀllande resultat.