Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer
EconomicsEconometricsEconomic theoryEconomic systemsEconomic policyEuroNationalekonomiEkonometriEkonomisk teoriEkonomiska systemEkonomisk politikBusiness and Economics
Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap. Mitt mål var att försöka ställa upp en effektivitetsansats. Jag satte därför upp fyra kriterier med egenskaper som jag tyckte var viktiga för automatiska stabilisatorer. 1. Stor kontracyklisk påverkan på den aggregerade efterfrågan 2. Verka med mindre tidsfördröjning än diskretionär finanspolitik 3. Minimal påverkan på arbetsutbudet 4. Små destabiliserande egenskaper vid extrema makroekonomiska förhållanden Undersökningen bestod sedan i att undersöka huruvida dessa kriterier var uppfyllda.