I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla smÄ och medelstora aktiebolag, detta för att frÀmja det svenska företagandet. Revisionen innebÀr sedan lÀnge en kvalitetsstÀmpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebÀra Àndrade förutsÀttningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden bestÄr till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers instÀllning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs dÀrför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utlÀndska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och tvÄ personliga intervjuer med fristÄende sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen dÀrmed skulle pÄverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero pÄ storleken pÄ de företag som utgör bankernas kundkrets.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

ABSTRACTTitel:Compliance i tvÄ storbankers baltiska dotterbolag NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare:Johanna BÀckström, Marita Alanen Handledare:Markku Penttinen Datum:2011 - 01 Syfte:Syftet med studien Àr att förmedla en insyn i bankernas arbete med implementering av interna regler, internationella och nationella regelverk i sina utlÀndska dotterbolag i Baltikum. Detta för att ge lÀsaren en ökad förstÄelse och en djupare inblick i bankernas arbete mot ett effektivt compliancearbete. Metod:En kvalitativ undersökning riktad mot tvÄ banker utförda genom intervjuer via e-mail. Respondenterna Àr tvÄ personer som arbetar inom omrÄdet för studien pÄ varje bank. Den teoretiska referensramen Àr byggd pÄ vetenskapliga artiklar och offentliga handlingar och Àr utgÄngspunkten för analysen.

Bakgrund: Under senare Är har skandaler inom svenska banker uppmÀrksammats. Det har senare visat sig att mÄnga skandaler har uppkommit till följd av brister inom den interna kontrollen. Samtidigt har antalet interna brott som begÄs pÄ grund av en svag intern kontroll ökat trots att flera noterade bolag har ökat sina investeringar i den interna kontrollen. Banker har en viktig roll i samhÀllet men den interna kontrollens betydelse för att motverka individuell yrkesbaserad ekonomisk brottslighet inom svenska storbanker Àr inte sÀrskilt utredd.Syfte: Studien Àmnar bidra med en förstÄelse för hur intern yrkesbaserad ekonomisk brottslighet motverkas med de svenska storbankernas interna kontroll med hÀnvisning till Internal Control ? Integrated Framework och Three Lines of Defence.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.

Fondsparandet har lÀnge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt Àgnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning Ät aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen Àr tydlig, svenskar Àgnar sig allt mindre Ät att sjÀlva Àga aktier och har i stÀllet överlÄtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken pÄ en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare vÀljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

I uppsatsen utreds vilka former av ÀganderÀttsförbehÄll som finns i Sverige respektive i Tyskland samt vad som kÀnnetecknar dessa. Vidare undersöker författaren om de olika formerna av förbehÄll blir obligationsrÀttsligt respektive sakrÀttsligt giltiga nÀr saken, som omfattas dÀrav, exporteras frÄn Sverige till Tyskland respektive frÄn Tyskland till Sverige..

Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Problembakgrund: UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att fokusera pÄ detlönsamhetsproblem som alla banker upplever, det vill sÀga de förluster som dÄligakreditbedömningar innebÀr. Dessa kreditförluster minimeras av bankerna med hjÀlp av vÀlutformade regler och rutiner för kreditbedömningar. För att minska bankernas kreditförlusterÀr det dessutom viktigt att kontrollera att dessa regler och rutiner efterlevs. SÄledes blirinternrevisionsavdelningen en viktig lÀnk mellan företagsledningen och den operativaverksamheten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de studerade bankerna minimerar sinakreditrisker genom att granska vilka regler och rutiner bankerna har utformat för hur enkreditbedömning skall gÄ till. Dessutom studeras vilket vÀrde internrevisorernas granskningav regelefterlevnaden skapar och för vem.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförÀndring som skett i Sverige dÀr en allt mer positiv instÀllning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan sÀkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som pÄverkat vÄr export av vapen. Man har valt att gÄ ifrÄn den tidigare neutralitetspolitiken dÀr Sverige vÀrnade om alliansfrihet för att i stÀllet göra Sverige ömsesidigt beroende av andra lÀnder. Detta beror pÄ att det idag stÀlls andra sÀkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som krÀver samarbete för att lösas pÄ effektivt sÀtt.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbÀttras ocksÄ den kinesiska levnadsstandarden. FörbÀttringarna innebÀr att fler kineser har rÄd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje Är. 2003 var Kina den fjÀrde största nationen i vÀrlden för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att Är 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska lÀnderna.

I denna uppsats behandlar vi anledningar till varför Swedbank omstrukturerar till ?starka kontor?, en omstrukturering som innebÀr en decentralisering av organisationen till mer sjÀlvstÀndiga kontor. Vi diskuterar i denna uppsats Swedbanks omstrukturering utifrÄn legitimitets- och effektivitetsperspektiv med hjÀlp av institutionell teori och situationsteori. Swedbank Àr en rikstÀckande och internationellt etablerad organisation som agerar pÄ en bankmarknad, mÀrkbart pÄverkad av den globala finanskrisen. Omstruktureringen som sker under hösten 2009 Àr till viss del inspirerad av andra banker sÄsom Handelsbankerna och sparbankerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.