När mervärdesskatten blir en kostnad
? Konsekvenser av den begränsade avdragsrätten och effekter för vissa banker
Att hantera mervärdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det är inte alltid så okomplicerat som man lätt kan få intryck av. Ibland kan det vara osäkert vad som verkligen gäller och företaget som är skattskyldigt ansvarar för att det blir rätt. Mervärdesskatt är en statlig omsättningsskatt som regleras enligt mervärdesskattelagen. Reglerna är harmoniserade i enlighet med EG:s mervärdesskattedirektiv. Skattskyldig är den som inom landet yrkesmässigt omsätter, dvs. säljer eller på annat sätt tar ut, varor eller tjänster. Benämningen mervärdesskatt kommer av att den tas ut i produktionens och distributionens alla led. Men det är bara det tillförda mervärdet som i varje led beskattas. Företag redovisar och betalar in mervärdesskatten men övervältrar den på sina kunder. Slut-konsumenten betalar indirekt genom att mervärdesskatten ingår i varans eller tjänstens pris. All yrkesmässig omsättning av varor och tjänster skall mervärdesbeskattas, om omsättningen inte är särskilt undantagen och företag får som regel göra avdrag för mervärdesskatten på sina inköp, vilket innebär att det inte uppstår några verkliga kostnader i företaget för mervärdes-skatten. I vissa fall kan dock mervärdesskatten medföra betydande kostnader för företaget. Vårt syfte är att redogöra för i vilka fall mervärdesskatten medför kostnader för företaget, hur denna skall redovisas och vilka konsekvenser begränsningar i avdragsrätten får. Uppsatsen fokuserar på att utreda i vilka fall mervärdesskatten på s.k. organisationskostnader medför kostnader för företaget och exemplifierar konsekvenser som den blandade verksamheten medför för vissa banker. Med organisationskostnader menar vi kostnader som har ett samband med företagets organisation eller förvaltning. Med blandad verksamhet menas verksamhet som delvis är mervärdesskattepliktig och delvis är mervärdesskattefri. För att uppfylla vårt syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts med djupgående undersökning av sekundärdata såsom lagtext, direktiv, praxis, förarbeten och doktrin. Litte-ratur, rekommendationer och ett flertal broschyrer inom det aktuella området har studerats. Uppsatsen visar att den begränsade avdragsrätten kan medföra inte obetydliga kostnader som kan missgynna företag inom den finansiella sektorn samt företag som har stora organisationskostnader. I slutändan är det konsumenten som drabbas av företagens kostnader. Inom den finansiella sektorn finns dock regler som mildrar de negativa effekterna.