Banks find themselves at a highly competitive market where it is important to achieve high customer satisfaction if they want to attract customers and stay competitive. Some studies suggest that the gap between customer expectations and perception within the five quality dimensions influences the customer satisfaction. With SERVQUAL the authors of this thesis have investigated the suggested relationship and have discovered no indications of a relationship between the gap and customer satisfaction. Instead the results indicate that there is a relationship between perceived service and customer satisfaction. The thesis also indicates that the most important quality dimension for the bank customer is reliability.

Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

Den här uppsatsen är en sociologisk studie där syftet är att öka förståelsen om varför män och kvinnor startar företag tillsammans med andra. Vi har belyst hur stor påverkan omgivning, kön och ålder har på beslutet att starta företag tillsammans. Vi har gjort en kvalitativ studie som består av intervjuer med nyckelpersoner och företagsägare i Norrbotten. Studien är gjord i uppdrag av företaget Coompanion som ger rådgivning åt män och kvinnor som har eller vill starta ekonomiska föreningar. I Sveriges inland och framförallt i Norrbotten läggs arbeten ner och invånare flyttar därifrån för att få jobb.

Syfte: Syftet är att utifrån bankernas definition av små och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrån denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning är efterfrågad för SME. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanställda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation är högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt när det gäller återbetalningsförmåga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motståndskraft.

Det finns bra och dåliga tider, så även inom ekonomin. Förra året 2008 gick världen in en lågkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sårbart redan från början så påstås det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att påverka stora delar av världen. Bostadskrisen kom att påverka bankerna hårt på grund av att de hade en hög utlåning till familjer och människor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lån. När dessa människor inte längre kunde betala sina lån blev de tvungna att sälja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lånat ut.

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige.

Titel: Vilken bank väljer du?  ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund av den ekonomiska krisen.

Syfte:Att klarlägga de grundläggande förutsättningarna för en ökad värdepapperisering i Sverige. Metod:Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med experter inom området. Där har vi skaffat oss grundläggande kunskaper och fångat deras åsikter om förutsättningarna för värdepapperisering i Sverige. Sekundär data är framtagen för att utveckla referensramar kring centrala begrepp. Slutsats:Resultatet av empirin och teorin visar att förutsättningarna finns i Sverige.

I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet. Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping. Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets.

Titel: Banklån som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare är en sak men att verkligen våga satsa på sin idé är inte lika lätt. För att kunna satsa på sin verksamhet krävs det oftast finansieringshjälp. Enligt studier ses då banklån som den vanligaste externa källan till finansiering. Däremot har företagare efter finanskrisen år 2008 beklagat sig över att det är svårare att få banklån. Detta kan bero på att banker kräver säkerheter som kan göra det svårt för företagare att få ett lån till sina företag.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida 2000-talets finanskris har haft någon inverkan på den svenska bolånemarknaden för privatpersoner. Då krisen har slagit hårt mot fastighetsmarknader runt om i världen, vill vi se i vilken utsträckning den har drabbat Sverige. Arbetet ämnar undersöka huruvida bankernas inställning till att utfärda bostadslån har förändrats något, samt utifall det har skett några förändringar av regelverk och direktiv från svenska myndigheter.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav såväl en kvalitativ metod som en kvantitativ. Den kvalitativa metoden utgörs av intervjuer, medan den kvantitativa metoden utgörs av information som insamlats genom internet samt diverse litteraturer. Forskningsarbetets avgränsning sträcker sig till att undersöka den svenska bolånemarknaden.

De finansiella marknaderna har en otroligt viktig funktion i samhället och det är därför naturligt att de även är förknippade med regleringar. Baselkommittén finns till med syftet att förbättra förståelsen och övervakningen av banksystemet i världen för att skapa ett stabilare finansiellt system. Baselkommittén utger rekommendationer kring bland annat kapitaltäckning som sedan genom EU direktiv implementeras till lagstiftning. Basel I som var de första rekommendationerna innebar att bankerna skulle hålla en kapitaltäckningsgrad om 8 %, beräknad som kvoten av det egna kapitalet genom de riskvägda tillgångarna. För varje tillgångsklass gavs en bestämd riskvikt.

Idag förs en diskussion om att slopa revisionsplikten för små aktiebolag, så kallade 10/24-bolag i Sverige. Inom den europeiska unionen är det endast ett fåtal länder som har kvar revisionsplikten för liknande företag. Det bör dock noteras att definitionen för små aktiebolag skiljer sig åt mellan länderna. I och med harmoniseringen som sker mot europeiska unionens normer har också ett direktiv vuxit fram angående revisionsplikten. Det är enligt EU:s fjärde bolagsdirektiv upp till varje medlemsland att besluta om revisionsplikten skall slopas för små aktiebolag.