Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

UtifrÄn de snabba omstÀllningar, globalisering och nya omvÀrldskrav inom nya yrken och med krav pÄ ny kompetens tvingas mÀnniskor navigera och skapa nya karriÀrer. Vi sÄg det angelÀget att undersöka hur utvÀrderingsprocessen pÄ vÀgledningsverksamheten pÄ vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen Àr att visa en bild av hur studie- och yrkesvÀglednings-verksamheten, organiseras, utvÀrderas och kvalitetssÀkras pÄ vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare pÄ vÀgledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller pÄ utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades pÄ att vi ville fÄ en bred förstÄelse för hur vÀgledningsverksamheten organiseras och utvÀrderas.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I Sverige erbjuder tio högskolor minst ett civilingenjörsprogram inom det datavetenskapliga omrÄdet. Namnen pÄ programmen varierar nÀstan lika mycket som innehÄllet, och det Àr lÀtt att stÀlla sig frÄgan: Vad Àr egentligen en dataingenjör? Detta examensarbete gör ett försök att besvara den frÄgan genom att kartlÀgga ett program per lÀrosÀte. Detta görs med avseende pÄ programmets innehÄll dels av Àmneskunskaper och -fÀrdigheter (disciplinÀrt innehÄll), dels av generella ingenjörsfÀrdigheter, allmÀnna förmÄgor och olika förhÄllningssÀtt (ickedisciplinÀrt innehÄll). Det disciplinÀra innehÄllet kartlÀggs och jÀmförs med hjÀlp av ACM/IEEE-CS Computer Science Curriculum 2008.

Kreativitet Àr en förmÄga som Àr efterfrÄgad i vÄrt samhÀlle och som anses viktig i mÄnga olika sammanhang, men som Àr svÄrt att beskriva i ord och svÄrt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden nÀr de fÄr arbeta med egna idéer. Som metod har jag anvÀnt aktionsforskning. Eleverna har fÄtt arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjÀlp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag anvÀnt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar pÄ att kreativitet gÄr att lÀra ut och trÀna och vilka faktorer som stimulerar detta lÀrande.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet Àr att ge ett förslag pÄ hur man som lÀrare kan engagera och motivera fler elever till att strÀva efter att nÄ mÄlen i Àmnena svenska och historia pÄ högstadiet. UtifrÄn tidigare forskning, olika teoretiker, lÀroplanen för grundskola 2011 och de nya kursplanerna för svenska och historia utformas ett utvecklingsarbete som utgÄr frÄn ett tematiskt arbetssÀtt dÀr skönlitteratur har en central roll i temat och dÀr lÀromedel ersÀtts med olika varierade moment som film, museum besök, gÀstförelÀsare etc. Temat kallas revolutionernas tidevarv och behandlar 1700-1800 talet med fokus pÄ Franska revolutionen, ideologier och de samhÀllströmningar som följer av detta. Eleverna jobbar bÄde i grupp och med tre stycken individuella uppgifter. Temaarbetet strÀcker sig över sex veckor och totalt 30 timmar.

Att skriva mÄl och att bryta ner detta till mindre delmÄl för att sedan ta smÄ steg framÄt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom bÄde inre och yttre motivation dÀr den inre pÄverkar den personliga nyttan och anvÀndandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbÀttra arbetssÀttet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmÄlmatriser vilket Àr förenat med den yttre motivationen och mÄlsÀttningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmÄlmatriserna har frÄgor anvÀnts: Vart befinner jag mig? Vad Àr mitt mÄl? Vad Àr nÀsta steg? Syftet var att med hjÀlp av kunskapsmÄlsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de Àr pÄ vÀg och dÀrigenom öka deras motivation.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem bland barn och ungdomar vilket leder till ökad risk för följdsjukdomar och övervikt senare i livet. Skolsköterskor ska medverka i det hĂ€lsopedagogiska arbetet i skolan och verka för sunda levnadsvanor. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelser av att samtala om livsstilförĂ€ndringar med förĂ€ldrar till överviktiga och feta barn. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio skolsköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Att lÀra av historien Àr ett Àmne som belyses allt oftare i organisationsteorier. FrÄgan Àr bara hur man kan anvÀnda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förstÄelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stÀrka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssÀtt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien prÀglas av tre olika faktorer vilka vi stÀndigt Äterkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. VÄr empiri yttrar sig som en fiktiv dialog dÀr intervjupersonernas röster gör sig hörda.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vÄrt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med pÄ en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan pÄ en utbildningsinstitution. I vÄr lÀgesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrÄn intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som anvÀnds för införandet och mottagandet av genus pÄ Stenkulaskolan. Vi har ocksÄ beskrivit hur en genuspedagog har bistÄtt skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lÀrare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte gÄr till. Vi har ocksÄ granskat om det uppstÄr kunskapsbÀrande konflikter baserade pÄ tvÀrkulturella möten. För att fÄ ett bredare perspektiv har vi valt att anvÀnda oss av begreppet ?mÄngkulturell? för att pÄvisa att etniska grupper ocksÄ konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfÀllig kunskap hos eleverna om genus och att lÀromedlen ocksÄ saknar denna aspekt till stor del.

Syftet har varit att studera chefers uppfattningar om en omorganisation i ett företag i transportbranschen. Den frÄga jag stÀllt mig Àr vilken betydelse gemensamma mÄl och visioner, delaktighet och tid för utvecklingsarbete, ett stödjande förÀndringsledarskap samt en kultur som frÀmjar lÀrande har haft i en omorganisation som genomförts i Företaget X. Den metod som anvÀnts har varit kvalitativa intervjuer som tagit utgÄngspunkt i hermeneutiken dÀr framför allt innebörder och intentioner studerats. Respondenterna har bestÄtt av Ätta chefer vid Företaget X. Det framkommer att omorganisationen inte lyckats till fullo utifrÄn de mÄl som sattes upp.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.