Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Av egen erfarenhet har jag mÀrkt att lÀsning inte lÀngre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhÀlle har tagit över och den traditionella lÀs-och skrivundervisningen sker idag ofta frÄn en dator. Syftet med utvecklingsarbetet Àr att öka elevernas lÀs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de Àr vana vid och att ge dem en inblick i hur samhÀllet vi lever i har förÀndrats, inte bara livsmiljön utan Àven vÄrt sÀtt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i Ärskurs fyra dÀr eleverna fÄr lÀsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvÀrderat temat sÄg jag en positiv förÀndring pÄ elevernas syn pÄ lÀsning och skrivning och att det traditionella undervisningssÀttet visade sig vara lÀrorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna fÄr en fortsatt positiv syn pÄ lÀsning och skrivning pÄ detta sÀtt.

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. UtifrÄn en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom Àmnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter frÄn tre konsultföretag med uppdrag inom nÀringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som vÀxte fram genom analys och tolkning. De framgÄngsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang Àr förstÄelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Att ha automatiserat grundlÀggande additionskombinationer i talomrÄdet 0-20 kan underlÀtta elevers vidare matematikutveckling. I detta utvecklingsarbete undersöktes om ett interventionsprogram bestÄende av strategidiskussioner, kombinationstrÀning samt minuttest i Ärskurs 7 var effektivare Àn enbart minuttest. Vidare analyserades om ökad sÀkerhet med additionskombinationerna 0-20 ledde till en generalisering till addition inom talomrÄdet 20-99 samt till subtraktionskombinationer inom talomrÄdet 0-20.En mixed ANOVA med enkla kontraster genomfördes och resultatet visade att interventionsgruppen utvecklades nÄgot bÀttre Àn jÀmförelsegruppen under interventionsperioden fram till eftertestet i addition 0-20 men det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för hela testperioden. Generalisering skedde till addition 20-99 för bÄda grupperna men interventionsgruppen utvecklades bÀttre Àn jÀmförelsegruppen i subtraktion 0-20. En slutsats Àr att det Àr en fördel för eleverna att bli sÀkrare pÄ de grundlÀggande additionskombinationerna dÄ de Àven blir sÀkrare pÄ addition inom talomrÄdet 20-99 och med trÀning Àven sÀkrare pÄ subtraktion inom talomrÄdet 0-20.

Arbetes syfte var att eleverna med hjÀlp av vÄra symboler och sjÀlvreflektion skulle fÄ ökad förmÄga att se var de stannar upp i sitt lÀrande och ta sig vidare efterÄt. SlutmÄlet var att de skulle lÀra sig att lÀra och i förlÀngningen kunna uppnÄ bÀttre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick frÄn forskningen som menar att alla elever Àr utvecklingsbara och sjÀlva kan pÄverka sitt lÀrande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i lÀroplanen som vill fÄ eleverna att tro pÄ sina egna möjligheter att utvecklas.

Det har pÄgÄtt ett intensivt utvecklingsarbete pÄ Statistiska CentralbyrÄn (SCB) under de senaste Ären i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus frÀmst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehÄlls. För att uppnÄ detta krÀvs att nya arbetssÀtt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras.Den traditionella ansatsen pÄ SCB har varit att i granskningsprocessen försöka hitta och rÀtta alla databearbetnings- och mÀtfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och smÄ fel eller om felen har nÄgon effekt pÄ statistiken eller inte.

Examensarbetet har genomförts pÄ ABB Components i Ludvika. ABB Components Àr en affÀrsenhet inom ABB-koncernen som tillverkar nyckelkomponenter till transformatorer, bland annat genomföringar som kan ses som en isolerande hylsa vars uppgift Àr att föra högspÀnd ström genom jordade plan.Examensarbetets syfte Àr att utföra en förstudie som sedan ska fungera som underlag för ABB Components utvecklingsarbete vad gÀller genomföringar av typen RIP (Resin Impregnated Paper). Bakgrunden till förstudien Àr ökade miljökrav vÀrlden över vilket innebÀr en marknad dÀr miljöfrÄgor fÄr allt större inverkan. Följden av marknadens utveckling Àr att ABB Components har insett att de har ett glapp i produktportföljen vad gÀller genomföringar av typen RIP.För att skapa det underlag som Àr nödvÀndigt för att nÄ mÄlet med förstudien har metoder som intervjuer, observationer och sökningar i databaser tillÀmpats. MÄlet med förstudien har sedan uppnÄtts genom att generera lösningskoncept i form av CAD-modeller.

SAMMANFATTNING   Inledning: VÄrdrelaterade infektioner Àr ett stort och kostsamt problem i vÄrden. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svÄrbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sÄrinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass pÄ aktuell klinik Är 2004 respektive Är 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sÄrinfektion.Metod: En beskrivande studie med jÀmförande inslag via journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat nÄgon ökad frekvens av postoperativa sÄrinfektioner avseende Är 2004 respektive 2007 pÄ den studerade avdelningen. Antalet operationer Àr konstant och antalet infektioner obetydligt fÀrre.

Artikelns fokus ligger pÄ smarta elnÀt och specifikt den distribuerade kontrollen av dem. Syftet med projektet var skapa hÄrdvaran och mjukvaran till ett distribuerat informations- och kontrollsystem för att kunna styra lasterna till en liten elnÀtsmodell, ICS byn (Industrial Information and Control Systems). Speciellt sÄ skulle det undersökas om det var möjligt att skapa ett fungerande kontrollsystem med billiga kommersiella produkter, Raspberry Pi:s och Arduinos. Projektets resultat kommer sedan att anvÀndas för ett fortsatt utvecklingsarbete pÄ ICS.För att skapa det distribuerade kontrollsystemet sÄ anvÀndes JACK Intelligent Agents, en utvecklings miljö för multiagent system baserat Äa Java. Rapporten tar upp de olika hÄrdvarukomponenterna Arduino, en mikrokontroller och Raspberry Pi, en linuxbaserad dator och transistorkretsarna som har byggts för att kunna driva de elektromekaniska brytarna i byn frÄn Arduinon.

Detta examensarbete Àr ett utvecklingsarbete av demonstrationsutrustning för enkel visning av fördelarna med M2M-tekniken vid insamling av mÀtdata och automatisk övervakning. Arbetet bestÄr av en praktisk del, som utgörs av demonstrationsvÀskan, och en mer teoretisk del, som utgörs av demonstrationsprogrammet. Programmet har utvecklats till att med ett mÀtkort kopplat till en PC samla in mÀtvÀrden (spÀnningar), dessa skickas sedan som ett SMS med ett GSM-modem till en mottagare. Mottagaren kan vara en serviceman som vill ha felmeddelanden frÄn utrustning inom dennes ansvarsomrÄde, mottagaren kan Àven vara en server som rymmer en databas vilken anvÀnds för att spara viktiga mÀtvÀrden för lÀngre tid, t.ex. loggning av elförbrukning hos nÄgot kraftbolags kund.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Markus Engman. Examensarbetet syftade till att utveckla en e-handelsplattform baserad pÄ ett program för e-handelssidor som heter Magento. Examensarbetet utfördes för ett företag som sÀljer och reparerar tv-spel och liknande hemelektronik. Arbetet utfördes pÄ distans under ca 10 veckor. Under tiden hölls nÄgra möten pÄ företaget.

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

Statistik visar att antalet sökande till OmvĂ„rdnadsprogrammet (OP) blir allt fĂ€rre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie Ă€r att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? OmvĂ„rdnadsprogrammet med samhĂ€llsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vĂ„rdyrken. Genom en enkĂ€t till elever pĂ„ OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt fĂ„ fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frĂ„gor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn pĂ„ OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar OP-s elevurval och nivĂ„grupperingar? Varför Ă€r OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, dĂ„ den gav en gedigen yrkesutbildning och sĂ€rskild behörighet till mĂ„nga utbildningar pĂ„ universitet och högskola.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i sprÄkliga svÄrigheter isÀrskolan utifrÄn ett delaktighetsperspektiv. Studien bestÄr dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrÄn litteratur redogör för olika begrepp knutna till omrÄdet, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frÄgestÀllning: vilken betydelse har miljönför barn i sprÄkliga svÄrigheter? Min slutsats Àr att den kommunikativa miljön Àr avgörandeför barns utvecklig och lÀrande. NÀr det gÀller barn i sprÄkliga svÄrigheter, Àr det viktigt attvalda alternativa kommunikationssÀtt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behÀrskar det alternativa kommunikationssÀttet.För att uppnÄ mitt syfte var min andra frÄgestÀllning: hur hanterar och uppmÀrksammar lÀrarei sÀrskolan barn i sprÄkliga svÄrigheter? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt attintervjua sex lÀrare i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhÄllande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det Àr i den kommunikativaförmÄgan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..