Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Denna studie Àmnar belysa coaching och undersöka relationen mellan coaching och kompetensutveckling. Syftet Àr att undersöka hur coaching kan hjÀlpa till kompetensutveckling i arbetslivet. Genom en kvalitativ textanalys granskas texter om arbete med kompetensutveckling. Intentionen med granskningen Àr att undersöka likheter mellan coaching och arbete med kompetensutveckling. Texterna valdes slumpmÀssigt ut med förutsÀttning att de hade en gemensam faktor, vilket i detta fall Àr att de representerar olika fackförbund.Med hermeneutik som vetenskaplig ansats tolkas texterna med hjÀlp av den hermeneutiska cirkeln som tillvÀgagÄngssÀtt.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollÀrare har att förhÄlla sig till idag sÄ ökar kraven pÄ den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sÀtt att möta dessa krav Àr att ge förskollÀrare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter sÄ som förelÀsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta Àr viktigt dÄ man för att kunna möta kraven i lÀroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna sÀkerstÀlla att alla barn fÄr samma möjligheter och för att öka statusen pÄ förskollÀraryrket Àr det viktigt att förskollÀrare fÄr de möjligheter som krÀvs för kompetensutveckling.

Uppsatsens syfte Àr att granska lÀrande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar pÄ att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrÄn behovet som rÄder samt hur den nya kunskapen kommer till anvÀndning inom företaget. Genom en intervju och en enkÀt har följande frÄgestÀllningar besvarats: Vilken typ av lÀrande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvÀndning frÄn en kompetensutveckling? I resultatet framgÄr att företaget anvÀnder sig av bÄde formellt och informellt lÀrande men med fokus pÄ det informella lÀrandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken syn det finns pÄ jÀmstÀlldhet i kommunal verksamhet samt hur jÀmstÀlldhet pÄverkar och pÄverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer Àr genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd Ät analysen. Analysen Àr uppbyggd av fyra delar dÀr de tre första redogör för resultat och analys av jÀmstÀlldhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Introduktion: FörskrivningsrÀtten stÀller höga krav pÄ distriktssköterskornas kompetensutveckling i och med att kunskaperna om lÀkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer stÀndigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors kompetensutveckling Àr sÀllsynta vilket Àr en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning distriktssköterskor med förskrivningsrÀtt för lÀkemedel fÄr kompetensutveckling som rör förskrivningsrÀtten och vilken kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjÀlp av en semistrukturerad postenkÀt. I studien deltog 43 distriktssköterskor frÄn 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig kompetensutveckling inte Àr en sjÀlvklarhet för distriktssköterskorna.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

En allmÀn uppfattning Àr att kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses Àven anvÀnda kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus pÄ individens attityd till kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkÀt undersöktes tvÄ arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians? opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation.

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap. Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..