Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been ?spjutspetsar?. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as ?spjutspetsar?? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Bakgrund: I Stockholmsregionen rÄder det en brist pÄ intensivvÄrdssjuksköterskor. En orsak Àr hög personalomsÀttning dÀr mÄnga intensivvÄrdssjuksköterskor lÀmnar intensivvÄrden inom tvÄ Är efter anstÀllning pÄ grund av hög arbetsbörda, otillfredsstÀllande lön eller bristande möjligheter till kompetensutveckling. Arbetsgivare som uppmuntrar till kompetensutveckling fÄr fler intensivvÄrdssjuksköterskor att stanna kvar inom intensivvÄrden Àven om arbetsbördan Àr hög.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskorna anser om arbetsvÀxling som kompetenshöjande intervention.Metod: Studiedesignen var kvalitativ och som metod har fokusgruppsintervjuer anvÀnts. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Studiens huvudresultat var deltagarna ansÄg att arbetsvÀxling fungerar som kompetenshöjande intervention. Resultatanalysen utkristalliserade totalt fem teman: arbetsvÀxlings inverkan pÄ kompetensen, arbetsvÀxlings inverkan pÄ individen, arbetsvÀxlings ömsesidiga pÄverkan mellan avdelningar, arbetsvÀxling som kvarhÄllande ÄtgÀrd och anledning att stanna kvar inom intensivvÄrd.Slutsats: Studien visade pÄ att intensivvÄrdssjuksköterskan anser att arbetsvÀxling Àr en kompetenshöjande ÄtgÀrd för intensivvÄrdssjuksköterskan.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

I dagens samhÀlle Àr stÀndig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshÀlsovÄrd. Konkurrensen ökar och företagen mÄste stÀndigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgÄngen Àr att utveckla de anstÀlldas kompetens. Syftet med studien Àr att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshÀlsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhÄllanden för lÀrande kan skapas. För att fÄ svar pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer dÀr fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.