Swedish pre-school teachers are in the middle of a debate regarding a form of general school competence that today is criticized by mass media. The training and skill development that is used today is an important tool in the development of the organization as well as the people that work in them. This study aims to explain how this training actually is performed and the opinions of the pre-school teachers that actually finish the training. Previous research in this area has primarily been focused at the types of methods that exists from an executive standpoint. This study, instead, aims to shift that focus to the individual worker.

UngefÀr 50% av de revisorer som avlÀgger revisors- och högre revisorsexamen blir godkÀnda, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer frÄn högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. DÀrigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som pÄverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nÀmligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt Àven faktorer som en individ besitter nÀmligen kön, etnicitet och Älder. Storleken pÄ revisionsbyrÄer finns ocksÄ med som en faktor som kan pÄverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestÄ av kunskaper, fÀrdigheter, förmÄgor och nÀtverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur mÄnga som blir godkÀnda pÄ revisors- och högre revisorsexamen av RevisorsnÀmnden.I analysen jÀmfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyrÄerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stÀmma överens med hur revisionsbyrÄerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebÀr att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet pÄverkar revisorers kompetens pÄ olika sÀtt..

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osÀkra ekonomiska situationen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anstÀllningsotrygghet. I denna studie har bÄde den kvantitativa och den kvalitativa anstÀllningsotryggheten undersökts. Data kommer frÄn en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppstÀllda forskningsfrÄgorna berÀknades med hierarkiska regressionsanalyser.

VÄr uppfattning Àr att organisationen mÄste vara konsekvent i sitt strategiarbete, Àven för ett avgrÀnsat omrÄde som medarbetarsamtalet, om mÄlöverensstÀmmelse ska uppnÄs. Speciellt i kunskapsintensiva organisationer dÀr medarbetarsamtalet kan vara en grund för att kartlÀgga behov av kompetensutveckling. Uppsatsens syfte har varit att studera hur medarbetarsamtalet kan förmedla och stödja implementeringen av organisationens övergripande strategi samt skapa mÄlöverensstÀmmelse mellan medarbetare, ledning och verksamhet. VÄr fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade, personliga intervjuer, har utförts pÄ tre olika hierarkiska nivÄer inom en kunskapsintensiv organisation. Analysen har grundats pÄ Simons styrmodell ?levers of control? som bygger pÄ att organisationens alla vÀrderingar, mÀtningar, interaktion och grÀnser tillsammans styr organisationens medlemmar i samma riktning.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

Examensarbetet för mina studier till yrkeslÀrare vid Linneuniversitetet beskriver hur lÀrare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland mentorer pÄ barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap pÄ gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i ansprÄk och att de inte fÄtt den kompetensutveckling som uppdraget krÀver. De upplever Àven ett dÄligt stöd skolledningen. Min slutsats Àr att om upplevelsen av trivsel hos lÀraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bÀttre, krÀvs rÀtt förutsÀttningar.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade Äsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste dÄ det inte fanns nÄgra undersökningar gjorda inom omrÄdet. I detta skede bestÀmde jag mig för att ta reda pÄ mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de sjÀlva upplevde sig ha nÀr det gÀller kompetensutveckling. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs lÀn.