I detta arbete undersöks vilka motiv ScrumMasters har att certifiera sig. Ytterligare Àr mÄlet att fÄ en inblick i hur nyfunna kunskaperna omsÀtts i arbetslivet, samt om certifieringen handlar om kompetensutveckling eller mode. Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska insamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med personer som har genomfört ScrumMaster certifieringen. För att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes intervjuer med sju ScrumMaster och en enkÀt dÀr tvÄ av tre svarade. Resultatet frÄn dessa intervjuer visar att respondenterna har en blandad syn pÄ ScrumMaster certifieringen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvÀgledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhÄllande till de sökandes vÀgledningsbehov. Arbetets forskningsfrÄgor Àr: 1. Hur upplever studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 2. PÄ vilket sÀtt utvecklar studie- och yrkesvÀgledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vÀgledningsbehov upplever studie- och yrkesvÀgledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn vÀgledarnas perspektiv, och avgrÀnsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvÀgledare upplever sina kompetenser som tillrÀckliga och att kompetensutveckling frÀmst sker som en dialog kring de sökandes vÀgledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vÀgledningsomrÄdet..

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva lÀkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhÀllsförÀndringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvÄrd. Studien Àr deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för mÄnga företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig pÄ kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar pÄ utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet Àr att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och pÄverkan i organisationen. Metoden för studien Àr personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, tvÄ internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrdokumentens syn pÄ yrkeslÀrares kompetensutveckling i tvÄ kommuner. Vidare Àr syftet att undersöka hur kompetensen kartlÀggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvÀrderas för yrkeslÀrare i gymnasieskolan. Metoder som anvÀnts för att samla in data i denna fallstudie Àr analys av dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De dokument som analyserats Àr de lokala styrdokumenten.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

ABSTRACTTitel: PÄverkar revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling medarbetarnas resultat pÄ revisorsexamen?NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: Gabriella Isaksson, Sofie WallbergHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2013-03-21Syfte: Syftet Àr att beskriva hur revisionsbyrÄerna kan arbeta med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder för att fÄ sina anstÀllda att lyckas pÄ revisorsexamen och dÀrmed bli godkÀnda revisorer.Metod: Vi studerade teorier om kompetensutveckling och undersökte hur revisionsbyrÄerna arbetade med olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder. Efter detta utvecklade vi en modell som var anpassad efter revisionsbyrÄernas arbete med kompetensutveckling. Vi genomförde sedan en enkÀtundersökning bestÄende av bÄde öppna och slutna frÄgor med tentander frÄn Big-4 byrÄer som skrivit revisorsexamen med godkÀnt resultat hösten 2011 eller vÄren 2012.Resultat & slutsats: Det visade sig att ett flertal kompetensutvecklingsfaktorer, bland annat utbildning och uppföljning, varit betydelsefulla för tentandernas prestation pÄ revisorsexamen. Andra ÄtgÀrder, sÄsom utvecklingssamtal och mentorskap, var inte betydelsefulla för sjÀlva prestationen, utan hade större betydelse i andra sammanhang.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka vilken pÄverkan kompetensutvecklingsÄtgÀrderna har pÄ prestationen "högre revisorsexamen".Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förstÄelse om vilken inverkan olika kompetensutvecklingsÄtgÀrder har pÄ prestationen pÄ revisorsexamen och ger dÀrmed revisionsbyrÄerna en möjlighet att genom planering hjÀlpa sina anstÀllda till att nÄ ett godkÀnt resultat pÄ revisorsexamen.Nyckelord: Kompetens, oberoende, kompetensutveckling, revisorsexamen, godkÀnd revisor..

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

I dagens kunskapssamhÀlle stÀlls det höga krav pÄ individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslÄnga lÀrandet och poÀngterar att alla mÀnniskor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillvÀxt och vÀlfÀrd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda pÄ hur organisationer och individer egentligen stÀller sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka mÄl SKF har med att erbjuda sina anstÀllda kompetensutveckling.