I dagens kunskapssamhÀlle stÀlls det höga krav pÄ individers och organisationers kompetenser. Politiker talar om det livslÄnga lÀrandet och poÀngterar att alla mÀnniskor ska ha möjlighet att utvecklas. Kompetensutveckling ses som en strategi för tillvÀxt och vÀlfÀrd. Dessa tankar har bidragit till ett intresse för att ta reda pÄ hur organisationer och individer egentligen stÀller sig till denna verksamhet. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka mÄl SKF har med att erbjuda sina anstÀllda kompetensutveckling.

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

Alla vet att arbetslivet har förÀndrats i det moderna samhÀllet. Det stÀlls ökade krav pÄ lÀrande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhÀlle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lÀrande och ökad kompetens. MÄnga arbetstagare tvingas lÀra om och lÀra nytt för att hÀnga med. Mitt intresse kring detta omrÄde avser attityden till lÀrande i arbetslivet.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur kompetensutveckling som begrepp framtrÀder i ett företags texter och dokument. Vi avser att belysa sprÄkets och textens makt i de sociala relationerna i en verksamhet med hjÀlp av en diskursanalys. Företag idag lÀgger stor vikt pÄ att utforma dokument som pÄ olika sÀtt ska sÀkerstÀlla kvalitén pÄ det dagliga arbetet genom att tydliggöra vad som skall göras och av vem. Dessa texter Àr riskabla att luta sig allt för mycket pÄ dÄ dessa kan vara en idealiserad verklighet av det arbete som utförs. VÄr utgÄngspunkt Àr en kvalitativ ansats med diskursanalys som metod. Denna metod utgÄr ifrÄn texter i analysarbetet och dessa behandlar alla i nÄgon form begreppet kompetens-utveckling.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Studien undersöker samband mellan gymnasielÀrares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras pÄ gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielÀrare har. Samtliga data kommer frÄn en anonym webbaserad enkÀtundersökning som besvarades av 62 gymnasielÀrare pÄ olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen Àr att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre Àn Àldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling Àn manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lÀrplattform som tvÄ av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmÄgan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Som en konsekvens pÄ de radikala förÀndringarna i vÀrlden under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgÄng till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i vÀrde i takt med att produkterna och tjÀnsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB. Uppsatsen fokuserar pÄ hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen Àr uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom bÄde offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal frÄn olika delar i organisationerna. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr hÀmtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har anvÀnt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anstÀllda och omvÀrlden.VÄr uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och ocksÄ hur viktigt det Àr att företagen besitter rÀtt kompetens.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.