ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; LÀrarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i trÀningsskola och hans familjemedlemmar nÀr eleven anvÀnder bÄde verbalt sprÄk och tecken som stöd.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

SjukvÄrdsrÄdgivningen via telefon Àr vÀl förankrat hos Sveriges befolkning dÄ det varje Är rings mÄnga samtal dit. Avsaknaden av visuell kontakt och den begrÀnsade tillgÄngen till problemet gör att triage och rÄdgivning försvÄras. Telefonsjuksköterskan kan inte ta del av den icke verbala kommunikationen sÄsom exempelvis ansiktsuttryck, kroppshÄllning eller sjukdomstecken pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som har betydelse för telefonsjuksköterskans triage och rÄdgivning i kontakt med den vÄrdsökande. I litteraturstudien som grund för resultatet har metoden varit att granska fjorton artiklar med kvalitativ ansats ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden ska vila pÄ etiska utgÄngspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgÄ frÄn patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan Àr att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvÄrdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsÄtgÀrder som ska vidtas nÀr inte lÀngre föda via munnen Àr möjligt, Àr svÄra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstÄ enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes dÀr totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Föreliggande studie syftar till att utifrÄn retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgrÀnsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgÄngspunkt i teoretiska antaganden som gör gÀllande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden Àr kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer vid tvÄ tillfÀllen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som nÀrmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsÀttning upplever och resonerar kring vad som pÄverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehÄllsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrÄn en intervjuguide samt genom tillgÄng till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer pÄverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt tvÄ kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Studien beskriver lÀrarnas syn pÄ arbetet med förmÄgor och det synliga lÀrandet iklassrummet. Vidare behandlar studien hur lÀrarna hanterar lÀrandet för att eleverna skautveckla förmÄgor och hur lÀrandet synliggörs för eleverna. Bakgrunden till denna studie Àratt förmÄgorna blivit tydligare i och med att lÀroplanen, Lgr 11, kom och genom GöranSvanelids konceptet ?The Big Five? som innefattar fem förmÄgor som plockats ut frÄn Lgr 11och som Àr de vanligast förekommande i lÀroplanen. De fem förmÄgorna Àr analysförmÄga,kommunikativ förmÄga, metakognitiv förmÄga, förmÄga att hantera information ochbegreppslig förmÄga.

Aim: To investigate the observed issues about the economy units? importation in the municipal of BollnÀs, Sweden, and study the internal communication according to this matter. Method: This paper is written as a process where the information flow has been decided by the information held in the interviews. The interviews have dealt with the economy units issues and the communication linked to it, within the oganization. The persons that have been interviewed are Olle Nilsson StrÀng -principal of the municipal executive board, Leopold Stoltz - head of the municipal, Jan Lahenkorva? principal of the youth and child care board Maj ?Britt Karlsson? head of the youth and child care management and Eva Eklunddirector of junior school.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Att kommunicera Àr en mÀnsklig rÀttighet, men det Àr inte alltid sjÀlvklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra mÀn i Äldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera Är intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn de tematiska omrÄdena inlÀrning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlÀrning.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.