Avsikten med uppsatsen Àr att studera och analysera hur planerare ser pÄ sin egen roll som planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan planerare och medborgare innebÀr i det hÀr fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samrÄd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen Àr att forskningen visar att planerarna Àr osÀkra till hur de ska anvÀnda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan frÄga Àr det sÄ stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har faststÀllt att medborgarinflytande Àr en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna Àr osÀkra pÄ hur de ska förhÄlla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Idag Àr kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor mÄnga mÀnniskor med ett annat sprÄk Àn svenska som modersmÄl. Syftet med min uppsats Àr att studera om och i sÄ fall hur sprÄkproblemet pÄverkar klienternas Àrende nÀr man vÀnder sig till socialtjÀnsten och behöver anlita tolk. FrÄgan uppsatsen försöker ge svar pÄ Àr hur sprÄkproblemet upplevs av parterna, hur de ser pÄ tolkens medverkan och hur nöjda eller missnöjda de Àr med tolken. Jag har anvÀnt mig av kommunikationsteorin och sÀrskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien Àr utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmÀn uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergÄng frÄn government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare vÀlfÀrdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmÀssig stadspolitik, vilket har skapat en innehÄllsmÀssig förskjutning i planeringens grundlÀggande syfte och mÄl. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler stÀder pÄ att marknadsföra sig som attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang Àr att sÀrskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket sÄledes fÄr konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen föresprÄkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrÄgor. Men beroende pÄ vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas frÄn diskursen pÄverkas dÀrmed vÄr uppfattning och förstÄelse av stadens attraktivitet.

Bakgrund: En stor del av vÄrdskadorna som uppstÄr i vÄrden beror pÄ brister i kommunikation. Rapportering Àr en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, dÀr mÄlet Àr att föra vidare information om en patientens tillstÄnd för att sÀkerstÀlla den fortsatta vÄrden och patientsÀkerheten.Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vÄrdavdelningens sjuksköterska ser pÄ rapportering vid överföring av patient frÄn UVA till vÄrdavdelning.Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys dÀr ett tema, tvÄ kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor frÄn vÄrdavdelningar med erfarenhet av att hÀmta patienter pÄ UVA samt Ätta sjuksköterskor frÄn anestesin.Resultat: För att en rapport skall bli bra krÀvs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det Àr viktigt att rapporten följer en röd trÄd och att informationen inte blir överflödig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Jan Firbas (1992)variant av Pragskolan, ocksÄ kÀnd som functional sentence perspective(funktionellt satsperspektiv, FSP), kan anvÀndas vid en analys avtextbindning. Tanken med att applicera Firbas, som huvudsakligen harsatsen som största analysenhet, pÄ en text, Àr att dÀrigenom kunna pÄvisaett formellt samband mellan sats- och textnivÄ.I kapitel 4 och 5 presenteras Firbas teori genom en praktisk steg-försteg-analys av en text. Syftet med detta Àr, förutom att presentera Firbas,ocksÄ att visa hur jag praktiskt gÄtt tillvÀga vid analysen av de feminledande styckena i August Strindbergs Röda Rummet, som legat tillgrund för resultaten och diskussionen i kapitel 6 respektive 7.Analysmetoden som visas i kapitel 5 pÄ ett kortare textstycke Àr alltsÄsamma metod jag anvÀnt mig av i analysen av Röda Rummet. NÄgracentrala begrepp Àr distributionsfÀlt, dynamiska semantiska funktioner,kommunikativ dynamism, tema, transition och rema.I avsnitt 5.4. tar jag Àven upp ett problem som teorin har med attskilja mellan de dynamiska semantiska funktionerna Setting ochSpecifikation, ett fenomen som av Firbas kallas potentialitet.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att övergripande göra en kartlÀggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. PÄ sÄ sÀtt önskar vi fÄ en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sÄdant klassrum och vad som försvÄrar respektive underlÀttar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssÀtt. För att som lÀsare kunna följa tankegÄngen med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrÄn den Àven deltagande observation. Genom analys av fÀltstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gÄng och Parallella kommunikationsprocesser. I vÄr analys försöker vi visa pÄ de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop pÄsen med en diskussion dÀr de erhÄllna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhÄllande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfÀllen att parallella konversationer sÄsom videomobilsamtal förekommer och tillÄts, att sen ankomst sker i stor utstrÀckning, att personer utestÀngs ur kommunikationer till följd av talsprÄksanvÀndande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens Àr betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Denna studie behandlar mÄlsprÄksanvÀndningen i undervisningen av ett andra- och ett frÀmmandesprÄk. Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse analysera om lÀrarens metoder för mÄlsprÄksanvÀndning som anvÀnds i andrasprÄksklassrummet, dÀr mÄlsprÄket Àr det gemensamma sprÄket, kan appliceras i frÀmmandesprÄksklassrummet, dÀr det gemensamma sprÄket Àr landets officiella sprÄk. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vilken tillgÄng eleverna har till mÄlsprÄket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i sprÄkklassrummen, som pÄverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ klassrumsobservationer, lÀrarintervjuer samt elevenkÀter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andrasprÄk samt spanska som frÀmmandesprÄk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utstrÀckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera pÄ mÄlsprÄket, vilket Àr en förutsÀttning för andrasprÄkstillÀgnande. De skillnader som synliggjorts i de olika sprÄkklassrummen Àr att i svenskklassrummet var lÀrarnas förvÀntningar, elevernas engagemang att interagera pÄ mÄlsprÄket samt behovet av mÄlsprÄket högre Àn i spanskklassrummet.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.