Problemformulering: Talang a?r ett diffust begrepp men samtidigt so?ker ma?nga fo?retag specifikt efter talanger till sina traineeprogram. Den stenha?rda konkurrensen om en traineeplats go?r att det kra?vs na?got extra fo?r att antas och pa? sa? sa?tt kan vi pa?sta? att en trainee a?r en talang. Talent Management handlar om allt fra?n att rekrytera till att lyckas beha?lla talangfulla medarbetare.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

This report is a risk- and vulnerability analysis of how the commercial ship and its goods can be a threat to the environement and to human health in case of a discharge. It present the most common dangerous goods that are transported with ship through Kattegat in the Baltic Sea..

Uppsatsen ger en överblick av vad synsättet Application Lifecycle Management (ALM) innebär. Enutvärderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gällande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jämför kommersiella verktyg och uppsättningar med enmotsvarande uppsättning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag är att de somnyttjar ALM-synsättet ofta blir begränsade till en kommersiell plattform, vilket får till följd att deinte kan bearbeta sådan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem är verktygenskostnad.

Forskningsfra?ga? Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring?SyfteSyftet med va?r uppsats a?r att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan fo?retag och konsumenter ga?llande marknadsfo?ring med sto?d av mobiltelefonen. Detta go?r vi genom att klarla?gga:Konsumenters upplevda va?rde via mobiltelefonenFo?retags anva?ndning av mobiltelefonen som marknadsfo?ringsresurs  MetodUppsatsen har baserats pa? en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer da?r vi valt att intervjua tre va?lka?nda fo?retag inom detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper.SlutsatsVa?r analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring pa? olika sa?tt.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Det blir alltmer vanligt fo?r fo?retag att erbjuda sina kunder support och hja?lp via en chatt. Chatt a?r en relativt ny kanal fo?r att hantera och erbjuda support till kunder. Ma?nga fo?retag va?ljer att anva?nda sig av en chatt, dock utan att ta?nka pa? de konsekvenser det medfo?r fo?r organisationen och de ansta?llda.

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.