Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Mixed Martial Arts (MMA) är en kampsportsgren som blandar tekniker från diverse andrakampsporter och där utövaren växlar mellan brottning, så kallad grappling (brottning medlås), samt stående kamp. Sporten har tidigare mött på hårt motstånd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har växt mycket det senaste decenniet. Många somidag väljer att börja träna kampsport väljer just MMA.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor påverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berättelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter.Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar.

Studiens syfte är att se vad som händer när elever använder sig av en konstnärlig metod i grundskolans senare år och förankra den undersökta undervisningsmetoden på en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frågeställningar som studien söker svar på är: ?Vilka förmågor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnärlig metod?? och ?Hur blir elevers förmågor synliga i representationer och iscensättningar i arbetet med en konstnärlig metod?? Den empiriska utgångspunkten är elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur är den undersökta konstnärliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser på sitt lärande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet är att beskriva detta, sätta det i samband med skolans värdegrund och få en förståelse för relationen mellan lärandet och motivationen. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med tio elever från två olika skolklasser i skolår åtta. Metoden har även stöd av observationer. Intervjusvaren är strukturerade efter teman.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.