En hållbar trafikplanering i Täby kommun?
? Trafikplanering nu som då
I uppsatsen används plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i Täby kommuns har förändrats genom åren och hur planerare och politiker idag ser på hållbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrån hållbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förändrats och att det framförallt varit på grund av rådande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men även Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i Täby pekade på att bilsamhället skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket från motorvägen. Detta i likhet med tidigare forskning där bland annat Lundin påpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istället för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vägnät eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hållbara transporter.Ur hållbarhetssynpunkt lyfts frågan upp som komplex och där politiker och tjänstemän hade olika syn på vad som är en hållbar transportlösning. Den generella uppfattningen är att den hållbara transporten är en transport som inte påverkar miljön genom utsläpp, primärt koldioxid, varför respondenterna uppfattar en klimatsmart bil som hållbar. Det var framförallt här bilden skilde sig från de mer teoretiska utgångspunkterna till begreppet som inkluderar betydligt fler variabler till vad som kan ses som hållbart. Tjänstemän och politiker ser gång- cykel- och kollektivtrafik som de främsta hållbara alternativen och därför lyfter de upp kommunens arbete med dessa transporter. De ser även säkerhet och framkomlighet för bil och oskyddade trafikanter som en del av det hållbara systemet.