Autonomprincipen; isolerande börda eller stärkande rättighet.
Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mångkulturellt samhälle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvårdnad vid palliativ vård. Bakgrund: Autonomiprincipen ären av de mest grundläggande etiska principerna inom västerländsk sjukvård. Autonomi utgårfrån en individualistisk syn på människan och blir därmed upphov till etiska dilemman vidomvårdnad av patienter med värderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrån syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter år 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvårdnaden försämras, upplevs kränkandesamt att vårdrelationen påverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt användbar. Autonomi måste balanseras medandra värden såsom vårdrelationenen, medkänsla och hopp. Sjuksköterskan kan använda sig avkommunikation och självmedvetenhet som strategi för att förstå patientens värderingar och hurpatienten vill utöva sin autonomi. Diskussion: Användandet av kulturbegreppet är komplext.Patienter ska inte behöva assimilera sig till den västerländska kulturen för att få tillgång tilladekvat vård i livet slut. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förståelse av autonomiprincipenför att inte behöva kompromissa med patientens rätt till autonomi och använda patientenslivsberättelse för att förstå vilka värden som är relevanta för den individuella patienten.