Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Finns det ett samband mellan den individuella självkänslan och den kollektiva självkänslan? Har kön och studieinriktning betydelse för självkänsla, såväl som den individuella som den kollektiva? Studien är gjord som en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, bestående av Som Jag Ser Mig Själv (Irhammar & Birgerstam) som mäter självkänsla på individnivå med fem delskalor, och Collective Self Esteem Scale (Luhtanen & Crocker) som mäter den kollektiva självkänslan med fyra delskalor. Det ena testet innehöll 67 frågor, medan det andra innehöll 16 frågor. Totalt deltog 60 försökspersoner hämtade från ett gymnasium i Kristianstad, och dessa var i sin tur uppdelade i två samhällsklasser med olika inriktningar ? IT och Ekonomi.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ´stretched´ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.