Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Uppsatsen ämnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt på ett sätt som är etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mänskliga tigrar". Diskussionen fokuseras på undergruppen psykopatiska mänskliga tigrar, där psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrån Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nås att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mänskliga tigrar, är etiskt riktig.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Author: Jonathan Wanér HedbergTitle: Angående Individualismen ? Facebook: Individualistens KollektivYear: 2014/2015Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people?s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving Goffman´s impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.