Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har mÄnga unika problem som skiljer sig frÄn de Àldres. Den kroniska sjukdomen innebÀr begrÀnsningar i det dagliga livet och pÄverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen pÄverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivÄ av Ängest angÄende frÄgor rörande barnens uppvÀxt, att ÄtervÀnda till arbete och för mÄnga personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 Är upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl dÀr 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 Är pÄ grund av de positivaeffekterna pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till vÄra lÀnderfrÀmst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt pÄbland annat stress, Ängest och depression. Missbruk och beroende kommer sÀllanensamt.

Bakgrund: Demens Àr ett sjukdomstillstÄnd som innebÀr en bestÄende nedsÀttning av kognitiva funktioner. DÀrför behöver personer med demenssjukdom och nÀrstÄende stöd för att klara vardagen bÀttre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvÄrdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvÀrdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp pÄ en dagsjukvÄrdsenhet. Resultat: DagsjukvÄrdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Stödet planeras genomföras vid fem tillfÀllen under fem veckor. Dessa fem tillfÀllen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen pÄ ett annat sÀtt.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrÄn tidigare forskning beskriva personers upplevelse av att leva med myelom under olika perioder i sjukdomsförloppet. Artikelsökningen genomfördes via databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att myelom för mÄnga var en okÀnd sjukdom vilket gjorde att god individanpassad information ansÄgs vara betydelsefull. Egenskaper hos vÄrdpersonalen som exempelvis förmÄga att ingjuta hopp, vara empatisk samt ha goda kunskaper om sjukdomen sÄgs som sÀrskilt önskvÀrda. Synliga tecken pÄ cancersjukdom som exempelvis hÄravfall och viktnedgÄng upplevdes besvÀrande dÄ kÀnslan av att vara annorlunda i vissa fall bidrog till att personen undvek sociala sammanhang.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptÀcka och identifiera signaler hos barn som vÀxer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som anvÀndes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som anvÀndes vid sökningen av valda kÀllor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda kÀllor. Huvudresultatet visade att barn till förÀldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mÄdde psykiskt dÄligt, det tog sig uttryck som depression och utÄtagerande beteende.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Sömn Àr en av de viktigaste basala faktorerna för att upprÀtthÄlla en god fysisk och psykisk hÀlsa. En dÄlig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar sÄ som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, Ängest, nervositet samt en lÄg smÀrttröskel. Fysiska störningar som kan uppstÄ av dÄlig sömn Àr muskelspÀnningar, svÄrlÀkta sÄr och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan pÄföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlÀngs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vÄrd.

Föreliggande studie har haft till syfte att utifrÄn ett deltagarperspektiv fÄ en förstÄelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande och inbÀddning av de nyanstÀllda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr, vad som karaktÀriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanstÀllda beskriver att de lÀrt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, pÄ vilket sÀtt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanstÀlldas inbÀddning pÄ arbetsplatsen samt vilka omstÀndigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbÀddning för den nyanstÀllde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strÀvan efter en förstÄelse för deltagarnas förestÀllningar om introduktionsaktiviteterna.

BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur familjehemsförÀldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger pÄ kontakten med syskon som Àr placerade i andra familjehem men Àven kontakten med syskon som inte Àr placerade berörs i viss mÄn. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsförÀldrar som har skilda erfarenheter pÄ omrÄdet. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsförÀldrarna har för att upprÀtthÄlla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprÀtthÄlla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser pÄ syskon som fenomen och pÄ specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de fÄr av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att mÄnga olika faktorer pÄverkade hur familjehemsförÀldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

Inom forskning kring artificiell intelligens lÀggs stor vikt vid att utforma robotar med (kognitiva) förmÄgor som simulerar mÀnniskans. DÀrav var syftet med uppsatsen att studera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det holistiska beteendet hos roboten Aibo ERS-210 pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning med respektive utan positiv interaktion. Som teoretisk bakgrund anvÀndes Skinners (1965) teori om operant betingning. Första experimentet utfördes för att undersöka om, och i sÄ fall, hur Aibos lydnad, sinnestÀmning/emotionellt tillstÄnd och aktivitet pÄverkas av betingelser med belöning och bestraffning och belöning med positiv interaktion. Hypoteserna var att belöning leder till en bÀttre lydnad Àn bestraffning hos Aibo, att positiv interaktion leder till positiva kÀnslor och att belöning och positiv interaktion leder till högre aktivitet hos Aibo.

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemÀssiga samt kognitiva svÄrigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation pÄ ADHD-problematik hos sexÄriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jÀmförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgÄngen graviditet (n=40). För att uppnÄ syftet jÀmfördes utfallet pÄ Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna pÄ testets samtliga Ätta kluster dÀr barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik Àn kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det grÀnsvÀrde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.