Identifiering av specifka sekvenstyper av Staphylococcus epidermidis med mass-spektrometri
BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen. Dessa minnen är ofta välbevarade långt in i sjukdomsförloppet och att samtala kring sådana minnen kan därför kännas tryggt för personer med demenssjukdom. Detta antas få olika positiva effekterSyfteSyftet med denna studie var att belysa effekterna av reminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom.MetodEn litteraturöversikt med systematisk ansats gjordes. Den inkluderar 14 artiklar som utvärderade effekter av reminiscensterapi i grupp. Hälften av de inkluderade artiklarna är randomiserade kontrollerade studier.ResultatDet framkom att reminiscensterapi i grupp har tydlig effekt på kommunikation och socialt engagemang. Viss effekt sågs på livskvalitet, sinnesstämning och kognition. Marginell eller ingen effekt kunde avläsas på fysisk funktion och aktivitet i dagligt liv, beteende, gruppidentifikation samt arbetsbörda och stress hos vårdgivareSlutsatsReminiscensterapi i grupp för personer med demenssjukdom är en populär social intervention med flera positiva effekter. Dock inte entydigt forskningsläge. Fler studier av både kvantitativ och kvalitativ sort behövs för att kartlägga området.