Sökresultat:
700 Uppsatser om Klassisk retorik för vćr tid - Sida 4 av 47
En diktator utan vapen en komparativ studie av amerikansk retorik och teorin om rÀttfÀrdiga krig
Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden. USA var inte lÀngre skyddat av stora hav utan var nu sÄrbart för anfall. En ny vÀrld krÀvde nya krig och de gamla doktrinerna för rÀttfÀrdigande av krigföring och nationalstatens suverÀnitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA sÀkerhet och vÀrldens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rÀttfÀrdigande av en militÀr invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rÀttfÀrdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krÀvde en modig retorik för att rÀttfÀrdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter mÄnga Är ? avsÀtta den Irakiska diktatorn.GrÀnsen mellan mod och dumdristighet Àr hÄrfin.
Retorik som verktyg vid talÀngslan : En presentation av Södertörns Högskolas och Uppsala Universitets arbete med talÀngsliga
The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable..
Retorik i praktik: Postproduktion av ljud & bild i dokumentÀrfilm
I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som
ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik
stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan
en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för
retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en
dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.
Konsten att skapa frustration : En procedurell och visuell retorisk analys av ?Riskprofilen? ? en interaktiv film frÄn Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap
A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..
Prins eller vanlig groda? : En retorisk analys av H.K.H. Prins Daniels talekonst
Studien Prins eller vanlig groda? Àr en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen Àr att studera vad som kÀnnetecknar Prins Daniels talekonst.HuvudfrÄgestÀllningen som besvaras Àr Vad kÀnnetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nÄtts genom att analysera tre tal, i video och text-form.
Retorik i klassrummet : Att anvÀnda retorikens idéer för att utveckla sin konstnÀrlighet som förelÀsare.
Det hÀr projektet har som syfte att undersöka hur ett anvÀndande av tankar och idéer frÄn retoriken kan bidra till att förbÀttra förmÄgan att förelÀsa i helklass pÄ folkhögskolenivÄ. En första förelÀsning hölls, videofilmades och analyserades utifrÄn retorikens idéer. FörelÀsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som Äterfinns inom retoriken. DÀrefter hölls ytterligare tvÄ förelÀsningar som Àven de filmades och analyserades. Slutsatsen Àr att ett anvÀndande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig vÀl inför en förelÀsning.
Memoria - den bortglömda minneskonsten? : En analys av memoriaavsnitt i moderna svenska retorikhandböcker.
Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera hur memoria framstÀlls i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lÀrans klassiska del.GrundlÀggande begrepp som anvÀnds Àr visualisering som syftar till retorikerns förmÄga att tÀnkasig bilder för att lÀttare komma ihÄg dem. Ju bisarrare, fÀrgladare eller komiska de Àr, ju lÀttare Àrdet att komma ihÄg dem. Visualiseringen baseras pÄ Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering Àr loci, som Àr retorikerns, i minnet, bestÀndiga fÀstpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.
Gitarrövning inom olika genrer : En studie av skillnader pÄ övningssynen mellan klassisk och afroamerikansk tradition
I detta arbete har jag undersökt om det finns nÄgra skillnader pÄ gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av instÀllningen till övning och tagit reda pÄ om, och i sÄ fall varför det uppstÄtt skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag intervjuat sex gitarrlÀrare, tre inom varje genre, som undervisar pÄ olika nivÄer. Svaren har varierat en del men jag har fÄtt fram en generaliserad bild med en del skillnader, men ocksÄ med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istÀllet uppstÄtt mycket pÄ grund av media.
SÄ kan det lÄta: en studie om hur klassisk bakgrundsmusik
pÄverkar arbetsmiljön i klassrummet
Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan pÄverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner dÄ eleverna arbetar individuellt. Med hjÀlp av en före- och efterdesign med tillhörande enkÀter och observationer, hoppades jag fÄ en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken pÄverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom tvÄ enkÀter hoppades jag att fÄ reda pÄ hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frÄgade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna pÄ musik under lÀxlÀsning och om de upplevde att det var lÀttare att koncentrera sig nÀr musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bÀttre och dÄ gÀrna lugnare och tystare.
Improvisation för klassiska musiker : tabu, onödigt, anvÀndbart eller vitalt?
Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.
Strategisk internprissÀttning. Konsten att göra prissÀttning och tillÀmpning av agentteori i TeliaSonera och Ericsson.
Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.
Budgetlös styrning ? Vilka fördelar ser Svenska Handelsbanken med en budgetlös styrning.
Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.
Civilreligion i George W Bush: s officiella uttalanden : 2001
Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush anvĂ€nder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första Ă„r som president. Han startade Ă€mbetsperioden med att anvĂ€nda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsĂ€tta i samma anda hela Ă„ret. Bush Ă€r inte den första presidenten att anvĂ€nda sĂ„dana retoriska knep. Ănda sedan USA: s grundande har presidenterna förstĂ€rkt sin talarkonst genom att hĂ€nvisa till Gud och att landet Ă€r utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud stĂ„r pĂ„ USA: s sida.
En bild av sÀkerhet: En retorikanalys av Min Volvo Magazine
Syftet med denna studie var att försöka hitta de teser Min Volvo Magazine driver för att forma sin image. För att fÄ svar pÄ syftet har kritisk retorikanalys anvÀnts. Vad skriver Min Volvo Magazine om och vem Àr den tÀnkta mÄlgruppen. Vem identifierar sig med budskapet och vem gör det inte och kÀnner sig utanför ?Vi som kör Volvo gruppen? HuvudfrÄgorna var: Vilken image vill Volvo bli förknippad med? Och vad kan de retoriska valen som Volvo gör ha för effekt pÄ identifikation respektive Ätskillnad?Studien har anvÀnt sig av teorier som identifikation och etos.
VÀgen till övertygelse : en retorisk studie av partiledare i partiledardebatter
VÄrt syfte med denna studie var att förstÄ fenomenet retorik som partiledare anvÀnder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlÀgga fenomenet har vi utgÄtt frÄn teorierna, övertygningsmedel och parteslÀran. Vi har sedan jÀmfört vÄrt empiriska resultat med vÄra teoretiska utgÄngspunkter.Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och jÀmfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med tvÄ svenska partiledare som underöskningsobjekt, Fredrik reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll pÄ dessa dÄ de Àr partiledare för de tvÄ största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. VÄra analysresultat visar att de bÄda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo.