Arbetsdesign definieras som en medveten planering av arbetsuppgifter, innehÄll och struktur för att nÄ organisatoriska mÄl. Den hÀr undersökningen handlar om samband mellan arbetsdesign och motivation. Bakgrunden till vÄr undersökning Àr att utreda ett motsatsförhÄllande mellan tvÄ arbetsdesignteorier, dÀr den ena föresprÄkar en arbetsdesign med variation av fÀrdigheter medan den andra föresprÄkar en arbetsdesign med specialisering av arbetsprocessen.I undersökningen genomfördes en intervju samt ett enkÀtutskick. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan specialisering och inre motivation, dÀrtill Àven att det fanns ett samband mellan varierande fÀrdigheter samt uppgifter och inre motivation.  Dessutom indikerade undersökningen att det finns ett positivt starkare samband mellan specialisering och inre motivation jÀmfört med sambandet mellan varierande uppgifter och inre motivation. Sambandet mellan varierande fÀrdigheter och inre motivation var dock nÄgot starkare Àn sambandet mellan specialisering och inre motivation.  Ett intressant resultat i undersökningen var att arbetsdesignfaktorerna specialisering och varierande fÀrdigheter samt uppgifter kunde samexistera..

I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lÀrargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien Àr gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lÀrarna har inte hunnit göra nÄgot prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som anvÀnds i denna studie Àr beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och HÀggström (2004). Studien Àr helt byggd pÄ analys av proven frÄn kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkÀter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att fÄ en förstÄelse i vad uppgifterna testar.

I denna uppsats undersöker jag i vilken utstrÀckning som matematik-böcker i grundskolans senare Är innehÄller rÀkneuppgifter som förutsÀtter sprÄkliga eller kulturella kunskaper som andrasprÄkselever inte nödvÀndigtvis besitter. UtifrÄn tidigare forskning om matematik ur ett andrasprÄksperspektiv redogörs för de svÄrigheter utöver de rent matematiska som andrasprÄkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen bestÄr av en analys av rÀkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkÀt dÀr ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehÄllande svÄrigheter andra Àn matematiska Àr relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet frÄn elevenkÀten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vÄlla problem för andrasprÄkselever. Slutsatsen blir att andrasprÄks-elever har lÄngt ifrÄn bara matematik att kÀmpa med nÀr de arbetar i matematikboken.

Ett mindre men mer anvÀndbart försvar stÀller krav pÄ tillgÀnglighet och anvÀndbarhet för ingÄ-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram SpÄrbarhetsmodellen som ett verktyg för att sÀker-stÀlla rÀtt resurser pÄ rÀtt plats och Àven som ett sÀtt att styra ambitionsnivÄer. Resursen brosystem Àr en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav pÄ insatsförmÄga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt SpÄrbarhetsmodellen. FrÄgan Àr dÄ om det finns balans mellan uppgifter och tillgÀngliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

Syftet med att undersöka lÀroböcker i matematik Àr att fÄ en insikt i hur stor vikt lÀroböckerna lÀgger pÄ sjÀlva utförandet istÀllet för pÄ slutprodukten. Vi vill Àven undersöka om lÀroboken visar att det kan finnas mer Àn en lösning till en och samma uppgift. Vi bestÀmde oss för att granska lÀroböcker i Ärskurs fyra och utifrÄn en mall med fem större analysfrÄgor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika lÀroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre lÀroböckerna Àr stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett sjÀlvstÀndigt tÀnkande..

Den hÀr kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lÀrare utför mellan sina lektioner. LÀrare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del Àgnas Ät andra aktiviteter Àn undervisning. Denna del av arbetet Àr dold för mÄnga utomstÄende och fÄr dÀrför inte samma uppmÀrksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har Ätta gymnasielÀrare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under tvÄ veckor. Resultatet visar pÄ en stor variation nÀr det gÀller olika uppgifters karaktÀr och frekvens.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

Studien Àr skriven pÄ uppdrag av den studerade organisationen och Àr en del i det förbÀttringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gÀllande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrÄn studiens tre forskningsfrÄgor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vÄr studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa.

Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

Klassisk testteori kan mÀta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poÀng vid ett visst provtillfÀlle. Att följa gÀllande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrÄn riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mÀta kunskaper inom vÄrd och omsorg.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik pÄ gymnasiets första Är var bÀttre pÄ att lösa procentuppgifter Àn elever i Ärskurs sex pÄ grundskolans senare Är. Vidare ville vi undersöka om elever i Ärskurs sex klarade att rÀkna procentuppgifter som finns i lÀromedlen för skolÄr nio samt om det Àr nÄgon skillnad i svÄrighetsgraden pÄ procentuppgifterna i lÀroböckerna? För detta anvÀndes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematiklÀromedel för Ärskurs sex och Ärskurs nio pÄ grundskolans senare Är. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vÄr diagnos med en varierande svÄrighetsgrad pÄ problemen. Vid vÄr analys av valda lÀromedel sÄg vi att svÄrighetsgraden pÄ uppgifterna inte har förÀndrats markant.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.

MÀnniskor tenderar att minnas utförda uppgifter och Äterkalla dem bÀttre Àn nÀr de enbart kodar samma uppgifter muntligt, Àven kÀnd som enactment effekt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om enactment effecten ökar under en ny inkodning som aldrig tidigare utförts inom paradigmet ? Subject-Experimenter-Performed-Task. Sammanlagt medverkade 56 personer i studien, 32 killar och 24 tjejer i Äldrarna 10-18. En grupp lÄgstadiebarn och en grupp gymnasieungdomar testades i VT, EPT, SPT och SEPT betingningar.