Vem är bäst på procenträkning?
Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik på gymnasiets första år var bättre på att lösa procentuppgifter än elever i årskurs sex på grundskolans senare år. Vidare ville vi undersöka om elever i årskurs sex klarade att räkna procentuppgifter som finns i läromedlen för skolår nio samt om det är någon skillnad i svårighetsgraden på procentuppgifterna i läroböckerna? För detta användes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematikläromedel för årskurs sex och årskurs nio på grundskolans senare år. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vår diagnos med en varierande svårighetsgrad på problemen. Vid vår analys av valda läromedel såg vi att svårighetsgraden på uppgifterna inte har förändrats markant. Vi ser dock ett avsevärt bättre resultat på elevernas förmåga att lösa uppgifter högre upp i årskurserna. Analysen baserades på Malmö högskola tre perspektivområden, genus, miljö och etnicitet. Viktiga slutsatser är att för att eleven ska nå framgång krävs det att pedagogen strävar efter att uppgifterna blir så verklighetstrogna och knutna till elevens vardag så långt som det är möjligt. Läraren måste sätta sig in i elevens sätt att tänka och förstå dennes bakgrund till svårigheten enligt vår teorianalys.