Den svenska Försvarsmakten har under en smÀrtsam process genomgÄtt en reform frÄn det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur pÄverkat var och nÀr uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte lÀngre till att enbart försvara rikets grÀnser. Svenskatrupper finns idag pÄ ett flertal platser vÀrlden men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstÀrkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 Àr lÀmpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlÀngningen ge ett underlag för en diskussion om det Àr rÀtt att systemet finns i insatsomrÄdet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bÀsta förstÄs och bedöms i förhÄllande till uppgifter om förÀldrars vÄldsutövande och vÄldsutsatthet av domstolar i LVU-mÄl respektive vÄrdnadsmÄl. I uppsatsen söktes svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande hur domstolen beskrev och kontextualiserade vÄldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur förÀldrars omsorgsförmÄga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde pÄ 8 LVU-domar och 10 vÄrdnadsdomar frÄn Ären 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hÀmtades frÄn den barndomssociologiska forskningen, dÀr barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall dÀr det förekom uppgifter om att barnet utsatts för vÄld frÄn en förÀlder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i förÀldraskapet, bÄde i LVU-mÄl och vÄrdnadsmÄl.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet Àr att undersöka hur tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i Är 1 och vilka kunskaper och vilken förstÄelse elva elever har om begreppen. Vi anvÀnde en kvaliatativ undersökningsmetod bestÄende av intervjuer och en matematikdiagnos.LÀrarnas undervisningsmetoder överensstÀmmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen bestÄr uteslutande av elever med svenska som förstasprÄk medan den andra bara har en elev med svenska som förstasprÄk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer pÄ sprÄket, anvÀnder Montessorimaterial och fÀrdiga lÀromedel.Eleverna lyckas bÀttre med uppgifter dÀr de kan anvÀnda sig av laborativt, konkret material eller dÀr det finns bÄde bild och symbolsprÄk i kombination, Àn med uppgifter som enbart innehÄller abstrakt symbolsprÄk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ÀndÄ de uppgifter som innehÄller symbolen.

Studiens syfte Ă€r att lyfta fram och jĂ€mföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benĂ€mnda uppgifter. Är det kanske sĂ„ att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera pĂ„ symboler och nyckelord utan att de Ă€ven, avstĂ„r frĂ„n Ă„terlĂ€sning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tĂ€nker högt under pĂ„gĂ„ende arbete, studeras deras sĂ€tt att lĂ€sa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar Ă€ven intervjuer i syfte att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om svĂ„righeter i benĂ€mnda uppgifter. Vid analys jĂ€m­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrĂ„n följande aspekter: berĂ€kningsstrategier, lĂ€sförstĂ„elsestrategier, Ă„terlĂ€sning och lösningskontroll.

Arbetet handlar om hur man med hjÀlp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjÀlp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och dÀrefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla bÄde analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolÄr 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra rÀknesÀtten representerade dÄ elever har olika förmÄgor att knyta an olika rÀknesÀtt. I studien undersöktes Àven om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att anvÀnda en enkÀt dÀr eleverna skrev rÀknehÀndelser till givna aritmetiska uppgifter med utgÄngspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer Àn hÀlften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

VÄrt forskningssyfte Àr att undersöka ett antal modersmÄlslÀrares arbete ur olika perspektiv. UtifrÄn det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilka centrala uppgifter har modersmÄlslÀrare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmÄlslÀrares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmÄlslÀrare, skolledare och grundskollÀrare för att ta del av deras uppfattning. Vi har Àven stÀllt frÄgor till ett antal modersmÄlslÀrare via en enkÀt. Vi fann att bland de uppgifter modersmÄlslÀrare har framstÄr kulturförmedling som den tydligaste.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Arbetets syfte var att undersöka hur vi som lÀrare kan anvÀnda oss av laborativa uppgifter nÀr eleverna arbetar med areabegreppet inom matematikens geometriomrÄde. Intervjuer med sex elever och observationer av 36 elever valdes frÄn tvÄ klasser i Ärskurs sju. Resultatet visade att mÄnga elever ansÄg att det var positivt om man kunde variera undervisningen genom att bÄde anvÀnda sig av laborativa uppgifter och arbeta i lÀroboken samt att vissa elever Àven fick ökad förstÄelse för areabegreppet nÀr de fick arbeta laborativt..

FrÄn och med Är 2008 Àr sjukförsÀkringen tidsbegrÀnsad och den försÀkrades arbetsförmÄga bedöms gentemot successivt hÄrdare krav vid fasta tidsgrÀnser inom ramen för den sÄ kallade rehabiliteringskedjan. I den hÀr uppsatsen utreds ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv de rÀttsregler som leder till att individer fÄr lÀmna sjukförsÀkringen. Syftet med att införa lagstiftningen undersöks och uppgifter frÄn förarbeten stÀlls mot uppgifter frÄn doktrinen. Arbetslinjens inverkan pÄ sjukförsÀkringens utformning undersöks. De insatser som sÀtts in av de bÄda myndigheterna FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingen för de individer som lÀmnat sjukförsÀkringen redogörs för.

BakgrundDetta examensarbete undersöker arabisktalande elevers svÄrigheter att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter. Arbetet tar upp sprÄkets betydelse i matematikens utveckling. Enligt litteraturen behöver elever med ett annat modersmÄl Àn svenska behÀrska sitt modersmÄl för att kunna utveckla sitt andrasprÄk och för att klara sig i matematik.SyfteSyftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ svÄrigheter för högstadiet elever i Är 8 med arabiska som modersmÄl att förstÄ matematiska uppgifter med svenska texter respektive arabiska texter.MetodArabisktalande elever i Är 8 valdes för att uppfylla syftet med detta examensarbete.Deltagande observationer gjordes för att fÄ förstÄelse för deras förmÄga att lösamatematikuppgifter med svenska och arabiska texter. DÀrefter genomfördes kvalitativaintervjuer med nÀmnda elever för att samla information om sprÄkets pÄverkan pÄ derasförstÄelse för matematik.ResultatResultaten visar att elever med arabiska som modersmÄl behÀrskar sitt andra sprÄk. Deföredrar svenska sprÄket nÀr de lÀser matematik.

Titel: Förklaringar till varför ersÀttning till VD och styrelse Àr olika - En studie om ersÀttningars form och funktion.Bakgrund: ErsÀttning till VD Àr generellt sÀtt högre Àn den ersÀttning en styrelse erhÄller. Vi Àmnar studera varför ersÀttningarna mellan organen skiljer sig Ät i den utstrÀckning de gör och vad det kan bero pÄ.Syfte: Förklara varför ersÀttningarnas form och funktion skiljer sig Ät mellan VD och styrelse.Metod: UtgÄ frÄn tidigare forskning och genomföra statistiska analyser av kontrollvariabler, för att sedan studera hur resultaten i testerna förÀndras nÀr vi tillför vÄra egna variabler, som mÀter skillnader i uppgifter hos VD och styrelse, och observera ifall signifikanta samband till ersÀttningarna kan utlÀsas.Resultat: UtifrÄn vÄra statistiska tester erhöll vi ett positivt signifikant samband med hur VD:ar har yttrat sig i VD-breven i Ärsredovisningarna, och VD:ns rörliga ersÀttning. Vilket visar pÄ att en specifik uppgift för VD genererar en högre ersÀttning till denne. Detta tyder pÄ att en skillnad i uppgifter mellan organen VD och styrelse, kan förklara varför det finns nivÄskillnader i ersÀttningarna till de bÄda organen. Vidare kunde inga empiriska samband till VD:ns fasta ersÀttning, eller styrelsens fasta ersÀttning hÀnföras till vÄra variabler som mÀtte skillnader i uppgifter.Slutsatser: Vi kan konstatera att VD:ns rörliga ersÀttning pÄverkas av hur denne uttalat sig i VD-breven i Ärsredovisningarna.

Försvarsmakten har förÀndrats frÄn ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedlÀggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet Àr en av de vapenslag som har gÄtt frÄn flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som Àr artilleriets insatsförband har kÀnnetecknas som ett förband med lÄng rÀckvidd och kraftig verkan. Med pjÀser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förĂ€ndrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskĂ„dlig och konkret bild för lĂ€saren har tre parametrar belysts dessa Ă€r uppgifter, resurser och materiel. En avgrĂ€nsning i tid har gjorts dĂ„ jag avser rikta in min analys pĂ„ tre Ă„rtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förĂ€ndrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet pĂ„ Kalla kriget.