Syftet med examensprojektet var att mÀrka upp rör och ventiler sÄ att operatörerna lÀttare kunde identifiera dem. Samt lÀra sig jÀmföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstÄ hur en indunstning fungerar. NÀr vi kom till LantmÀnnen Agroetanol sÄ fick man reda pÄ nÄgra uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men Àven göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt Àven elektroniskt vad som hÀnder i indunstning.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som skiljer och förenar tre lÀromedel i matematik Är 3 frÄn skilda Ärtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förÀndrats till antal och i sitt innehÄll. ForskningsfrÄgorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade lÀromedlen i deras upplÀgg, hur stor andel av problemuppgifterna i lÀromedlen som Àr vardagsrelaterade och pÄ vilket sÀtt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat lÀromedel sedan 1980-talet fram till Är 2010 kontaktades för information om deras mest sÄlda lÀromedel under respektive Ärtionde i matematik Är 3. Ett lÀromedel frÄn varje förlag valdes ut och metoden som anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllning Àr en komparativ textanalys av de tre lÀromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade lÀromedlen har minskat med ca 50 procent frÄn 2311 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 1988 till 1195 stycken uppgifter i lÀromedlet frÄn Är 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade lÀromedlen men var fortfarande lÄg Är 2008 dÄ andelen problemuppgifter utgör mindre Àn tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) omrÄden vardag, fritid, handel och skola samt efter pÄ vilket sÀtt de knöt an till elevens vardag.

NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Talapraxi Àr en talmotorikstörning som drabbar planeringen och programmeringen av talet, vilket visar sig som avvikelser i artikulation och prosodi. I dag finns inget svenskt test för utredning av talapraxi. Syftet med studien var dÀrför att utforma ett testbatteri pÄ svenska som Àr kÀnsligt Àven för lindriga grader av talapraxi. Detta test pilotnormerades pÄ 50 friska deltagare.  För att kunna studera hur kön, Älder och utbildningsnivÄ kan inverka pÄ prestationen i testbatteriet, efterstrÀvades en jÀmn fördelning nÀr det gÀller dessa demografiska bakgrundsvariabler.Uppgifterna konstruerades baserat pÄ tidigare forskning gÀllande de typiska perceptuella dragen vid talapraxi och pÄ testuppgifter som tidigare har visat sig vara kÀnsliga för talapraxi.Deltagarnas prestation varierade mellan testbatteriets olika uppgifter. PÄ nÄgra uppgifter hade en stor andel av deltagarna alla rÀtt, medan andra uppgifter visade sig vara utmanande Àven för friska personer.

Precis som mÄnga andra domÀner har frivilligorganisationen SjörÀddningssÀllskapet (SSRS) pÄverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS bÄtar har fÄtt mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjörÀddarnas kompetens och kraven pÄ deras kompetens, förÀndrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag bestÄr SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsÀttning bortom den marina domÀnen. Den hÀr studien gör en bred kartlÀggning över organisationen för att kunna jÀmföra förhÄllanden mellan vilka uppgifter och mÄl som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgÀnglig och hur arbetet utförs i praktiken.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och belysa relationen mellan lÀsförmÄga och förmÄgan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frÄgor: Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?PÄ vilket sÀtt kan förstÄelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext fÄr en annan eller utvidgad betydelse, pÄverka elevernas problemlösningsförmÄga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan lÀsförstÄelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrÄgor och analys av resultat utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förstÄelse. Studien bygger pÄ kvantitativ metod som analyserats med hjÀlp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen Àr kvantitativ.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

VÄr lÀromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utstrÀckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre lÀromedel i tyska. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrÄn variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrÄn teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka föresprÄkar sÄvÀl kreativitet som interaktion men ocksÄ varierande arbetsformer. Resultatet utifrÄn lÀromedelsanalysen av lÀromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna Àr starkt styrda och att det sÀllan ges utrymme för kreativitet. LÀromedel ska fungera som hjÀlpmedel för att eleverna ska uppnÄ de mÄl som stÀlls upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta lÀromedlen inte gör..

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

BCFP (BarnCancerFöreningsProgrammet) Àr ett verktyg som ska anvÀndas till att hantera information om insamlingsbössor samt kringliggande information Ät Barncancerföreningen Norra. Tidigare anvÀndes Microsoft Excel för att hantera dessa uppgifter. Detta var inte en lÄngsiktigt hÄllbar lösning dÀrför att informationen inte gÄr att överblicka och önskvÀrd information Àr svÄr att hitta. Det finns ocksÄ en annan lösning utvecklad i Microsoft Access men denna lösning var inte anpassad till Norra föreningens behov och skulle vara tidskrÀvande att vidareutveckla/omarbeta. Detta medförde att mÄlet med det hÀr projektet blev att ta fram ett nytt system för hantering av ovanstÄende uppgifter.

Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn de didaktiska frÄgorna, vad, hur och varför, undersöka hur verksamma lÀrare introducerar och arbetar med förstÄelsen för likhetstecknet i skolÄr 1. I litteraturgenomgÄngen gÄr jag igenom abstrakta symboler, styrdokument, Malmers inlÀrningsnivÄer, Vygotsky och likhetstecknet. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ mellanstora skolor med ca 60 elever och en liten skola med endast 10 elever, samtliga skolor ligger i mellersta Sverige.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod för min studie dÀr jag gjort intervjuer med sammanlagt fem lÀrare. GrundfrÄgorna för intervjun Àr hur lÀrarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen, vad de anvÀnder för material och uppgifter, hur de kontrollerar elevernas förstÄelse samt hur arbetet förÀndrats med tiden. Alla de intervjuade lÀrarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen i början av höstterminen nÀr eleverna just börjat skolan.

Individualisering Àr nÄgot som det tydligt stÄr i skolans lÀroplan att vi alla pedagoger mÄste arbeta med. I denna kvalitativa studie har jag genom intervjuer med bÄde specialpedagog, speciallÀrare och klasslÀrare undersökt deras syn pÄ individualisering i grundskolan och hur de anvÀnder sig av individualisering i sin undervisning. Jag har Àven kopplat detta till för- och nackdelar med integrering av elever och hur detta kan pÄverka undervisningen i skolan.De respondenter jag anvÀnt mig av var alla överens om att individualisering Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt, oavsett om du arbetar i sÀrskolan eller vanliga skolan. Detta pÄ grund av flera olika anledningar. Bland annat sÄ kan undervisning som inte individualiseras döda elevers intresse för att lÀra eftersom de kan bli tilldelade för svÄra uppgifter, vilket skapar kÀnslan av ett misslyckade.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.