Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes med 27 elever i Är 8. Under den första delen av undersökningen lÀt vi eleverna sjÀlva konstruera uppgifter. NÀr de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i Ätanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever Àr bÀttre pÄ problemlösning Àn svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de bÄda lÀnderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet Àr begrÀnsat till tvÄ böcker frÄn respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier anvÀnts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter Àn de svenska böckerna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra vilka strategier eleverna anvÀnder sig av, vid benÀmnda uppgifter i division i Är fem. Detta tillvÀgagÄngssÀtt var för att vi ville fÄ reda pÄ elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstÄr problemet. För att uppnÄ syftet har vi tagit vÄr utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstÄr eleverna problemet? VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvantitativ, som frÄn en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vÄr undersökning var förstudien, dÀr fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta lÄg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssÀtt i matematiken som metod. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta olika lÀrare ingÄr. Den teoretiska delen behandlar tvÄ omrÄden. Dessa omrÄden Àr Àmnet matematik och vad ett laborativt arbetssÀtt Àr utifrÄn litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen kan se ut.

Uppsatsen utgÄr ifrÄn utvecklingen av reglementen pÄ senare Är, dÀr mycket har hÀnt pÄ grund av olika hÀndelser i omvÀrlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av bÄde Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förÀndringar i omvÀrlden. Utvecklingen gÄr att hÀrleda till bland annat regeringspropositionen ?ett anvÀndbart försvar? och senaste utgÄvan av MilitÀrstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som Äterfinns dÀr. Dessa uppgifter har sedan utifrÄn David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet Àr sÄledes att, med utgÄngspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 gÄr att anvÀnda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljÀr konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna mÄnga gÄnger gÄr att anvÀnda mot teoribildningen med olika effekt som utgÄng. Vissa uppgifter pÄverkar inte systemet tillnÀrmelsevis lika mycket som andra beroende pÄ vad de syftar till och hur de löses.

Studiens syfte Ă€r att lyfta fram och jĂ€mföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benĂ€mnda uppgifter. Är det kanske sĂ„ att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera pĂ„ symboler och nyckelord utan att de Ă€ven, avstĂ„r frĂ„n Ă„terlĂ€sning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tĂ€nker högt under pĂ„gĂ„ende arbete, studeras deras sĂ€tt att lĂ€sa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar Ă€ven intervjuer i syfte att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om svĂ„righeter i benĂ€mnda uppgifter. Vid analys jĂ€m­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrĂ„n följande aspekter: berĂ€kningsstrategier, lĂ€sförstĂ„elsestrategier, Ă„terlĂ€sning och lösningskontroll.

Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie Àr att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa pÄ skolgÄrden. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att lÄta elever lösa matematiska uppgifter utomhus dÀr de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poÀngterar Àven betydelsen av att lÀra sig tillsammans med andra genom att fÄ förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar pÄ vad elever lÀr sig genom deras förvÀntningar pÄ vad testet ska innehÄlla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov pÄverkar lÀrares undervisning vilket indirekt ocksÄ bör inverka pÄ vad elever lÀr sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som anvÀnder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter fÄr sÀmre matematikkunskaper. Genom att som lÀrare förse eleven med uppgifter som krÀver ett kreativt resonemang, i vilka det inte Àr möjligt för eleven att anvÀnda ett imitativt resonemang, bör en sÄdan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete Àr att med ett klassificeringsverktyg tidigare anvÀnt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende pÄ vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krÀvs för att lösa dem.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Att köra bil Àr en komplex uppgift som krÀver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhÀlle finns det system som ska stödja sÀkerheten vid bilkörning och ett exempel pÄ ett sÄdant system Àr navigationssystem som ska hjÀlpa föraren att hitta vÀgen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmÀrksamhet och andra kognitiva processer. Det Àr dÀrför av vikt att det finns tillfredsstÀllande metoder för att mÀta förarens belastning pÄ. Arbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jÀmföra tvÄ av dessa metoder, sekundÀra uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.