Laborativt arbetssätt i matematik
lärares förhållande till det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen
Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut. Vad eleven och läraren gör i skolmatematikens sex områden: Aritmetik, algebra, geometri, sannolikhetslära, statestik och funktionslära. Avslutningsvis finns en pedagogisk syn på arbetssättet. Den empiriska delen är en sammanfattning i form av intervjuer med åtta lärare i matematik. I resultatdelen får vi möta lärarnas svar på vad ett laborativt arbetssätt är, varför/varför inte man undervisar laborativt i matematik, inom vilka områden i skolmatematiken arbetssättet används och vilka yttre villkor som styr arbetssättet. Lärarnas uppfattningar om det laborativa arbetssättet stämmer i stort sett överens med litteraturen. Det krävs en hel del engagemang av läraren innan arbetssättet fungerar i praktiken.