Syftet med min studie Àr att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/mÀn framstÀlls i den barnlitteratur som presenteras för barn genom höglÀsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt till de böcker jag vÀljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar pÄ hur manliga och kvinnliga karaktÀrer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekrÀftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har nÀrmat mig mitt material utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag har Àven anvÀnt mig av analysmetoder, vilka har hjÀlpt mig att hÄlla mig inom ramen för det jag ville undersöka. TvÄ olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstÄ de resultat som mitt material visat.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Sammanfattning:Framför dig har du nu en uppsats som handlar om hur fyra nyexaminerade speciallÀrare upplevde den nya speciallÀrarutbildningen och hur denna har format deras yrkesroll. Med nyexaminerade menas de speciallÀrare som tagit ut en speciallÀrarexamen efter att speciallÀrarutbildningen Äterinfördes Är 2008. De nyexaminerade speciallÀrarna kan sÄledes sÀgas utgöra en ny kollegial yrkesgrupp inom skolans pedagogiska verksamhet. Detta Àr vad som ligger till grund för denna kvalitativa studie. En ambition med studien Àr att problematisera speciallÀrarnas nya yrkesroll.Resultatet har kommit till genom intervjuer med fyra nyexaminerade speciallÀrare.

Bakgrunden till denna rapport Àr ett gemensamt intresse av motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är motiverar understimulerade elever till kunskapsinhÀmtning. Detta för att blivande lÀrare skall fÄ flera verktyg att motivera elever till att kÀnna lust att lÀra och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillrÀckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrÄn den enskilda elevens proximala zon.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

SjÀlvkÀnsla Àr en grundlÀggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslÄs bestÄ av tvÄ komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för sjÀlvkÀnslan. Positiva och negativa kÀnslor kan i sin tur, beroende pÄ vilken bedömning individen gör, pÄverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjÀlvkÀnsla hos en grupp tÀvlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjÀlp i en prestationssituation.

TV-reklam blir allt mer utmanande för att lyckas urskilja sig frÄn mÀngden och anvÀndandet av sexuella anspelningar i TV-reklam blir allt vanligare. Syftet med denna uppsats var att belysa konsumenters uppfattning om vad som utgör en sexuell anspelning i TV-reklam samt huruvida den Àr acceptabel eller inte. Vi ville ocksÄ kartlÀgga skillnaderna mellan mÀn och kvinnors och mÀns uppfattning nÀr det gÀller dessa frÄgor. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes tvÄ fokusgruppintervjuer, en bestÄende av bara kvinnor och en bestÄende av bara mÀn. Studien visade att det finns ett antal grundkriterier som kan sammanfogas pÄ olika sÀtt för att skapa en sexuell anspelning i en TV-reklam.

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Att anvÀnda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering Àr ett relativt nytt medel som det finns begrÀnsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva till vilket ÀndamÄl virtuella tv- och dataspel anvÀnds inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie anvÀndes som metod i uppsatsen. De databaser som anvÀnts Àr Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som anvÀnts Àr virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy.

Syftet med min undersökning var att lyfta fram hur förskollÀrare förhÄller sig till anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK, som komplement till talet i samlingssituationer. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer, dessa har gjorts med fyra pedagoger, tvÄ som arbetar pÄ yngrebarnsavdelning och tvÄ som arbetar pÄ Àldrebarnsavdelning.Sammanfattningsvis visar undersökningen att anvÀndningen av TAKK skiljer sig Ät i mÄnga avseenden, inte enbart mellan yngre och Àldrebarnsavdelningarna utan Àven förskollÀrare sinsemellan, men att det Àven finns mÄnga gemensamma tankar och erfarenheter hos respondenterna. NÄgot som de har gemensamt Àr att alla fyra Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av TAKK och de anser att det Àr ett roligt och utmanande arbetssÀtt. Det har framkommit under intervjuerna att TAKK anses av respondenterna vara Àr ett bra sÀtt att stimulera kommunikationen hos alla barn pÄ deras avdelningar, och inte enbart de barn som har nÄgon form av sprÄkstörning. NÄgot som skiljer dem Ät Àr erfarenheten av TAKK och Àven mÀngden av tillfÀllen dÄ TAKK anvÀnds i samlingarna..