Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Ledarskap Ă€r ett aktuellt Ă€mne sedan flera Ă„rtionden tillbaka, det talas och skrivs om det nĂ€stan varje dag. Det finns mĂ„nga olika teorier om ledarskap och varje Ă„rtionde har haft sin egen prĂ€gel pĂ„ Ă€mnet. Än idag har forskningen inte kommit fram till en idealisk ledarskapsstil, varför vi fann det intressant att undersöka vad mĂ€nniskor som dagligen kommer i kontakt med ledarskap anser utgör en bra ledare. UtifrĂ„n detta vill vi se om Ă„sikterna passar in pĂ„ de valda teorierna. Vi avgrĂ€nsade oss till de anstĂ€llda pĂ„ Clas Ohlson dĂ„ de ansĂ„gs relevanta för undersökningen.Syftet med detta arbete Ă€r att se vad personalen pĂ„ Clas Ohlson i StockholmsomrĂ„det anser utgör en bra ledare.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Sammanfattning Skolverkets allmÀnna rÄd och kommentarer om studie- och yrkesorientering visar pÄ brister i studie- och yrkesorienteringen. De brister som detta arbete fokuserar pÄ Àr att vÀgledningsverksamheten inte genomsyrar hela verksamheten, sÄsom lÀroplanerna föreskriver. Den berör inte all personal och den enskilde eleven fÄr inte alltid den hjÀlp den har rÀtt till. Carl Rogers betonade samtalet som vÀgledarens viktigaste hjÀlpmedel, genom det skulle klinten fÄ bÀttre sjÀlvkÀnnedom och bli bÀttre rustad inför valsituationer (Lindh 2007). I arbetet frÄgar vi oss hur kvaliteten ska kunna förbÀttras. Hur skulle samarbetet kunna förbÀttras sÄ att all personal pÄ skolorna Àr involverad i vÀgledningsverksamheten och hur kan den enskilde elevens sjÀlvinsikt stÀrkas? Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning med tvÄ kategorier inom elevvÄrden, kuratorer och specialpedagoger, eftersom det inte finns sÄ mycket tidigare forskning utifrÄn deras perspektiv.

Affektfokuserad psykoterapi Àr pÄ frammarsch i vÀstvÀrlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare Àr handledning ett viktigt moment för mÄnga yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmÀnhet, dÀremot finns det inte sÄ mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som anvÀnts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

De vanligaste orsakerna till en höftplastikoperation Àr artros, ledgÄngsreumatism, sjukdom i leden under unga Är eller en fraktur. En höftplastikoperation innebÀr att man byter ut ledhuvudet och/eller ledpannan mot en protes. De första tre mÄnaderna efter operationen förÀndras aktivitetsutförandet av en del aktiviteter till följd av restriktioner. Tekniska hjÀlpmedel förskrivs dÀrför och tjÀnar till att bibehÄlla personens sjÀlvstÀndighet i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och i vilken utstrÀckning dessa patienter anvÀnder sig av griptÄngen efter operationen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i nÀrheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick frÄn ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde pÄ 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjÀlp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och VÄrd I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade pÄ studiens syfte, var skrivna pÄ svenska eller engelska och publicerade mellan Ären 2000 till 2008.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter till att vilja lÀsa skönlitterÀra texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i Är 3 till 6.Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som pÄverkar elevernas lÀslust/motivation enligt dem sjÀlva Àr meningsfullt, förförstÄelse/erfarenhet och intresse. Vi sÄg Àven att utmaning och elevernas lÀssjÀlvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som pÄverkar elevernas lÀslust/motivation Àr lÀsförebilder i vuxna och kamrater, lÀstid och höglÀsning.Den enskilt viktigaste faktorn Àr lÀsförebilder och dÄ framförallt i kamraterna.