Sök:

Sökresultat:

425 Uppsatser om Juridiska vägledningar - Sida 13 av 29

Vad pÄverkar revisorns bedömning om att anmÀla eller inte anmÀla vid misstanke om brott?: en fallstudie med fem revisorer

En revisors arbete regleras av en mĂ€ngd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmĂ€lningsplikten, vilket innebĂ€r att en revisor som misstĂ€nker ett ekonomiskt brott ska anmĂ€la detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptĂ€ckte i och med sitt revisionsarbete pĂ„ grund av tystnadsplikten. AnmĂ€lningsplikten innebĂ€r ett avsteg frĂ„n tystnadsplikten som av mĂ„nga anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skĂ€len till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk brottslighet.

Co-Opetition : att samarbeta med fienden En studie av samspelet mellan konkurrenter

Bakgrund: Dagens nÀringsliv prÀglas av hög förÀndringstakt och krav pÄ att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvÀrldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar pÄ samma gÄng och företag inser de fördelar ett samarbete med bÄde horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det hÀr uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa pÄ dess tillÀmpning i praktiken genom att undersöka var i företagens vÀrdekedja man vÀljer att samarbeta alternativt konkurrera. AvgrÀnsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att fÄ en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer pÄ fyra olika företag inom olika tvÄ branscher; affÀrssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Gerillakampanjer ? karakteristika och reklambyrÄns arbetssÀtt : En djupintervjuundersökning med sÀrskilt fokus pÄ visuella gerillakampanjer

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med sÀrskild fokus pÄ visuella gerillakampanjer, kartlÀgga de av byrÄerna benÀmnda karaktÀrsdragen för gerillakampanjer samt byrÄernas arbetssÀtt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes pÄ respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvÀmlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktÀrsdrag för en gerillakampanj. UtifrÄn dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kÀnnetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktÀriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som pÄ egen hand vÀcker stort intresse eller uppmÀrksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.ArbetssÀtten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nÀmnvÀrt mot arbetssÀtten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska övervÀganden om huruvida lagövertrÀdelser kan komma att krÀvas. Det framkom Àven att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att fÄ sÄ stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

Koranbr?nningar och ordningslagar: Tv? sidor av samma mynt?

Koranbr?nningar som en form av offentlig demonstration har varit ett hett ?mne i Sverige de senaste ?ren. ?ven om de tidiga debatterna kring br?nningen av koraner fr?mst kretsade kring huruvida det kunde ses som hets mot folkgrupp eller uppvigling mot etniska grupper, har debatten skiftat de senaste dagarna. ?r 2023 rapporterade S?kerhetspolisen att hotet fr?n terrorism mot Sverige hade ?kat, delvis som en reaktion p? br?nningen av koraner.

RÀtten till skolskjuts: PÄ en vÀg av juridiska kringelkrokar

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur lÄngt kommunens skyldigheter strÀcker sig i frÄga om anordnande av skolskjuts och dÀrmed vilken rÀtt en elev med skolplikt har till skolskjuts. RÀtten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara sjÀlvklar, men lagens olika skrivningar och gÀllande praxis har under arbetets gÄng visat att frÄgan inte Àr helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges Àr beroende av andra bestÀmmelser Àn bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel pÄ det Àr vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gÄ till och pÄ vilket sÀtt en kommun vÀljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fÀsts stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillÀmpning.

Evenemangsturism - Central kontra perifer lokalisering : En jÀmförelse av festivalerna Metaltown i Göteborg och Arvikafestivalen i Arvika

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandlingEn fallstudie av ett litet företag i krisberedskapsbranschen

Denna uppsats syftar till att analysera relationsmarknadsföringens roll vid offentlig upphandling. Den kommer Àven att försöka genomlysa till viken grad en relationsmarknadsföringsstrategi Àr genomförbar, samt hur detta kan vidareutvecklas för att skapa konkurrensfördelar. För att uppfylla detta syfte har en fallstudie av företaget SWEDE (Swedish Emergency Disaster Equipment), vilket verkar inom ett nischsegment av sjukvÄrdssektorn, nÀrmare bestÀmt akutsjukvÄrd/sanering genomförts. Fallstudien har genom en kvalitativ metod med utgÄngspunkt i grunderna inom modern relationsmarknadsföring undersökt vilka problem, samt möjligheter ett företag pÄ en marknad vilken kontrolleras av Lagen om offentlig upphandling stÀlls inför.Vidare har andra teorier som stakeholder mapping varit en teoretisk grund för att identifiera viktiga aktörer och deras roll i den offentliga upphandlingsprocessen. De grundprinciper vilka Lagen om offentlig upphandling bygger pÄ har presenterats och diskuterats ur fallföretagets synvinkel för att se hur de kan tÀnkas begrÀnsa eller möjliggöra en framgÄngsrik relationsmarknadsföringsstrategi.UtifrÄn de genomförda intervjuerna, vilka haft för avsikt att skapa en djupare förstÄelse för det studerade problemomrÄdet, drar jag slutsatsen att fallföretaget strÀvar efter att anvÀnda sig av relationsmarknadsföring i den mÄn det Àr möjligt utan att bryta mot Lagen om offentlig upphandling, dÄ detta riskerar att resultera i juridiska pÄföljder.

Lönediskriminering i arbetslivet pÄ grund av könstillhörighet

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om det finns löneskillnader i Sverige mellan kvinnor och mÀn. Vidare har det utretts vilka rÀttsliga förutsÀttningar om mÄste vara uppfyllda för att lönediskriminering pÄ grund av könstillhörighet ska anses föreligga samt vad arbetsgivaren har för skyldigheter för att motverka lönediskriminering.För att uppnÄ syftet har den traditionella juridiska metoden anvÀnds dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och doktrin har studerats. För att en arbetstagare ska kunna pÄstÄ sig ha blivit lönediskriminerad pÄ grund av könstillhörighet krÀvs det att rekvisiten missgynnande och jÀmförbar situation Àr uppfyllda. Det pÄstÄdda missgynnandet mÄste dock ha ett samband med diskrimineringsgrunden könstillhörighet. Vid utredning om förekomsten av lönediskriminering ska det göras en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare blivit behandlad eller skulle behandlas i en jÀmförbar situation.

Eutanasi : Ur ett sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: En utmaning för mÄnga sjuksköterskor Àr att bemöta patienter som efterfrÄgar eutanasi. NÀr en sjuksköterska möter en patient som efterfrÄgar eutanasi Àr det till fördel om hon kan förstÄ varför patienten efterfrÄgar detta och försöka sÀtta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmÀn litteraturstudie har genomförts dÀr 15 artiklar har anvÀnts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Den som viskar han ljuger? : om Polisens verksamhetsförÀndring i skuggan av kommunikation & förstÄelse

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

Boksamtal : En litteraturstudie om hur boksamtal kan utformas och frÀmja elevers lÀsförstÄelse.

Syftet med studien Àr att utforska och förstÄ de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. HÀr ingÄr Àven berÀttelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvÄrd och myndighetsutövning. Studien bestÄr av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fÄtt barn inom den offentliga sjukvÄrden sedan detta blev tillgÀngligt den 1 juli Är 2005. Materialet har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fÀltet.Resultatet visar att parens beslut har föregÄtts av en process dÀr alternativ har vÀgts mot varandra. HÀr Äterfinns tvÄ typer av tolkningsrepertoarer dÀr svensk sjukvÄrd har fÄtt företrÀde pÄ grundval av externa omstÀndigheter.

GÄva - civilrÀttsligt och skatterÀttsligt

Vi valde att i vÄr uppsats behandla Àmnet gÄva och vÄrt syfte var att definiera vad som Àr en gÄva, bÄde civilrÀttsligt och skatterÀttsligt. Vi har anvÀnt oss av den traditionella juridiska metoden och utgÄtt frÄn den rÀttsdogmatiska ansatsen. PÄ senare tid har man konstaterat att det inte finns nÄgot enhetligt sÀtt att definiera gÄva i alla civilrÀttsliga sammanhang, utan det beror pÄ i vilken situation transaktionen sker. Dock Äterkommer tre olika rekvisit hos transaktioner som kan anses vara gÄva. Dessa Àr förmögenhetsöverföring, frivillighet och gÄvoavsikt.Begreppet gÄva Àr hÀmtat frÄn civilrÀtten och den civilrÀttsliga definitionen fÄr betydelse Àven för skatterÀtten.

VÄrdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, en litteraturstudie

Jakobsson, H & Nordström, L. VÄrdpersonals attityder till planerat kejsarsnitt, en litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle. UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Andelen gravida kvinnor som förlöses med planerat kejsarsnitt ökar sÄvÀl nationellt som internationellt.

Kundlojalitet hos tjÀnsteföretag : En undersökning om Aitellu AB:s kunder och före detta kunder

Kundlojalitet Àr ett fenomen som har hamnat i centrum under de senaste Ärtiondena. Huvudorsaken Àr att konkurrensen har ökat och det blir dÀrmed allt viktigare att kunna bevara de befintliga kunderna vid sidan om att kunna attrahera nya. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och analysera faktorer som pÄverkar lojaliteten hos ett tjÀnsteföretags befintliga och före detta kunder. Vi har dÀrmed utgÄtt ifrÄn kundens perspektiv. Forskningsmetoden har varit metodtriangulering, vilket i vÄrat fall gick ut pÄ att kombinera kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder ? en enkÀtundersökning samt tre telefonintervjuer.Aitellu AB:s kunder vÀljer företrÀdesvis att stanna kvar hos sin tjÀnsteleverantör pga.

Overkliga objekt-verkliga pengar. NÄgot om hanteringen av virtuella resurser.

I takt med att allt fler mÀnniskor spenderar allt mer av sin tid i virtuella vÀrldar har efterfrÄgan pÄ virtuella föremÄl vÀxt i explosionsartad takt. Den ökade efterfrÄgan har i sin tur föranlett ett marknadsmÀssigt genomslag för virtuella objekt, en vÀxande kategori mÀnniskor anser det inte lÀngre vara en frÀmmande tanke att betala riktiga pengar för overkliga objekt. Att virtuella föremÄl erhÄllit ett reellt vÀrde har dock samtidigt skapat en ny rÀttslig konfliktyta; nÀr man har betalat tusentals kronor för sitt virtuella svÀrd ligger det nÀra till hands att man efterfrÄgar samma egendomsskydd som för ett riktigt svÀrd. Juridiken har emellertid inte hunnit ikapp verkligheten. I dagslÀget hanteras virtuella föremÄl endast som en integrerad del av de olika program som utvecklare av virtuella vÀrldar tillhandahÄller.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->