Sök:

Sökresultat:

425 Uppsatser om Juridiska vägledningar - Sida 14 av 29

SamrÄd med byggnadsnÀmnden : En undersökning av rutiner och tillÀmpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

Försvarsmakten - en resurs mot terrorism?

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmÄgor i allmÀnhet ochterroristbekÀmpning i synnerhet tillvaratas pÄ ett för samhÀllet mest effektivt sÀtt. Grund för studien har varitjustitierÄdets Johan MunckŽs utredning, SOU 2003:32 VÄr beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlÀgga och analysera myndigheternas beredskap och förmÄga att förhindra och bekÀmpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förÀndringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen Àr baserad pÄ det demokratiska dilemmat, att i en rÀttstat anvÀnda vÀld dÄ hot mot riket sominte hÀrrör frÄn en fientlig sinnad makt uppstÄr. Undersökningens empiri har byggts pÄ ovan nÀmndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som pÄ olika nivÄer har varit och Àrdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

TillhandahÄllande av Tor-servrar : juridiska krav och konsekvenser pÄ omrÄdet för elektronisk kommunikation

Uppsatsen Àmnar att undersöka hur tvÄ kvarnfundament frÄn en övergiven kvarndamm i BjörklingeÄn i Uppland förÀndrar vattenflödet. Syftet med detta Àr för att se hur tidigare mÀnskligaktivitet idag kan pÄverka vattenflödet och ge fysikaliska förÀndringar. Uppsatsen Àr alltsÄ Ät det naturgeografiska hÄllet inom geografiÀmnet.För att besvara syftet sÄ valdes en 12 meter lÄng sektion av Än ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade pÄ 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter sÄ gjordes det tvÀrprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav tvÄ pÄ var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvÀrprofiler framstÀlldes det en batymetriskprofil som visar pÄ djup, denna framstÀlldes med hjÀlp av lodning.

Reparativ rÀttvisa ur ett medlingsperspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att belysa reparativ rÀttvisa och kÀnslors roll utifrÄn ett medlingsperspektiv. Vidare att undersöka om det gÄr att vidga det retributiva rÀttvisesystem som finns idag. Reparativ rÀttvisa Àr ett samlingsnamn som innefattar alternativa tillvÀgagÄngssÀtt som riktar in sig pÄ att reparera den skada som sker vid ett övergrepp. TillvÀgagÄngssÀtten ska ocksÄ ha en preventiv verkan mot framtida övergrepp. Motsatsen Àr den retributiva (vedergÀllande) rÀttvisan som praktiseras idag, denna bestÀmmer skuld och förvaltar smÀrta mellan stat och förövaren i en tÀvling bestÀmd av systematiska regler.

SKRÄCKÖDLOR OCH RÖDBETOR - VARFÖR GIFTER DE SIG? Bröllop som feminitetsprojekt.

Arbetets centrala frÄgestÀllning Àr varför mÀnniskor i Sverige idag fortfarande vÀljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhÀlle dÀr samboförhÄllanden Àr sÄ accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan mÀn och kvinnor i denna frÄga. FrÄgan undersöks med hjÀlp av tvÄ kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med tvÄ par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig pÄ dels mÀnniskornas kÀnslor, tankar och Äsikter om bröllop och Àktenskap, men ocksÄ hur de sjÀlva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha vÀldigt mÄnga funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker.

Sekretesskydd inom LuleÄ kommuns Socialförvaltning vid informationsutbyte med andra myndigheter

Det Àr viktigt att den sekretessklassade information LuleÄ kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgÀnglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom bÄde enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer pÄ att installera ett datasystem som ska hjÀlpa till att skydda informationen frÄn obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsÀttningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagslÀget. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr: Hur skyddas information frÄn obehöriga? Vilka juridiska krav finns pÄ skyddet? Hur vÀl Àr rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska anvÀnda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas frÄn obehöriga.

Föreningen Svenska KonstnÀrinnor och de svenska Matisseeleverna : En historiografisk och genusteoretisk studie av ett föregivet orsakssamband i konsthistorien

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

En sakrÀttslig och straffrÀttslig inventering av besittningsbegreppet : sÀrskilt om besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person

Med besittning avses i juridisk mening att nÄgon faktiskt och rÀttsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. RÀttsfaktumet besittning ges lÄngtgÄende rÀttsföljder inom sÄvÀl sakrÀtten som straffrÀtten, varför det Àr intressant att utreda vilka omstÀndigheter som konstituerar besittning inom respektive rÀttsomrÄde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person. FörfÀktar man att en juridisk person har en rÀttskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning Àr desamma som en fysisk dito. Anser man dÀremot att en juridisk person endast Àr en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsÀtter detta att en fysisk stÀllföretrÀdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall rÀknas som besittare i juridisk mening vÀsentligen skiljer sig frÄn dem som gÀller för fysisk persons besittning.

Att definiera och skilja pÄ snarlika subgenrer : TillÀmpat pÄ death- och black metal

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta vid koncerninterna förvÀrv och i avsaknad av affÀrsmÀssiga motiv : - ur ett EG-rÀttsligt perspektiv

Uppsatsens huvudsakliga syfte Ă€r att belysa den komplexitet begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet rymmer och bidra till förstĂ„else för hur synen pĂ„ begreppet affĂ€rsmĂ€ssighet kan variera beroende pĂ„ vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker faststĂ€lla inom vilka grĂ€nser en transaktion ska hĂ„lla sig för att anses som affĂ€rsmĂ€ssig och vad som Ă€r avgörande för att kunna motivera en rĂ€ntebetalning pĂ„ affĂ€rsmĂ€ssiga skĂ€l. Jag prövar ocksĂ„ huruvida de nya reglernas krav pĂ„ att ett förfarande ska vara huvudsakligen affĂ€rsmĂ€ssigt motiverat för att erhĂ„lla rĂ€nteavdrag Ă€r förenligt med EG-rĂ€tten, sĂ€rskilt med hĂ€nsyn till etableringsfriheten.Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt vĂ€rde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trĂ€tt i kraft och dĂ€rför ej Ă€nnu har blivit föremĂ„l för prövning i domstol. I vĂ€ntan pĂ„ rĂ€ttstillĂ€mparens bedömning av hur en tillĂ€mpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjĂ€na som en sammanfattning av den problematik som uppmĂ€rksammats pĂ„ omrĂ„det samt kanske bidra till att vĂ€cka ytterligare frĂ„gestĂ€llningar kring Ă€mnet. Uppsatsen riktar sig dĂ€rför till alla lĂ€sare som finner intresse i Ă€mnet men som, pĂ„ grund av Ă€mnets relativt komplexa karaktĂ€r, till viss del Ă€ven Ă€r insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden..

Förekomst av Eschericha coli i IndalsÀlven : Potentiella kÀllor och miljökonsekvenser

KlimatförÀndringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hÄrdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte rÀcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehÄller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa gÄr ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom Är 2000 och de miljökvalitetsnormer som dÀrigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus pÄ att vÀrna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att anvÀnda ekosystemtjÀnster för att bÄde fördröja, absorbera och rena vattnet. Det gÄr bland annat att nyttja trÀd, svackdiken, gröna tak och vÄtmarksanlÀggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjÀnster aktivt anvÀnds för att lösa problem med vattenkvalitet och om de anvÀnds för att implementera vattendirektivet.

Juridiska processer som marknadsföringsinstrument: En fallstudie kring utformningen av massmedial kommunikation i tvÄ EG-rÀttsprocesser

In public relations and marketing, lawsuits traditionally connote crisis. The purpose of this study is to explore the design and critical considerations concerning risks and opportunities when companies voluntarily initiate lawsuits with the partial aim to get publicity in the mass media. In the following paper, the communicative aspects of two such Swedish cases in the European Court of Justice are studied?a large corporation challenging the Swedish monopoly on gambling and a small company challenging the government on their restrictions for individuals to import alcoholic beverages. The case studies have been conducted through interviews, analysis of legal acts and press articles.

Den anonyma handeln pÄ vÀrdepappersmarknaden : nÄgra juridiska aspekter

Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems.

Vilket val gör företag gÀllande periodiseringsfonder? : En undersökning om vilka faktorer som pÄvekar beslutet

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebÀr att juridiska personer skall ta upp en schablonintÀkt för sina periodiseringsfonder och vi bestÀmde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har nÀr de ska vÀlja att sÀtta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssÀtt och de vetenskapliga teorier vi frÀmst utgick ifrÄn var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar nÀr det gÀller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsÀttningsgrad, storlek, bransch och Àgarstruktur.Vi stÀllde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vÄr ursprungliga rÄdata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjÀlp av sÄ kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.FrÄn PAT Àr det endast skuldsÀttningsgraden som pÄvisar ett svagt samband.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->